Samverkan, visst – men hur gör man?

Björn Johansson, Anders Bruhn och John Brauer

Björn Johansson, Anders Bruhn och John Brauer ska granska hur myndigheter samverkar i vardagen.

Alla vill att myndigheter ska samverka, det tjänar alla på. Men varför är det så svårt ibland? Ingen verkar veta riktigt säkert. Nu ska Anders Bruhn, professor i socialt arbete vid Örebro universitet, leda ett forskningsprojekt om hur det ser ut i vardagen.

Ekonomiskt bistånd
och långtidsarbetslöshet

+ En bättre samverkan mellan arbetsförmedling och socialtjänst handlar både om ökad livskvalitet för de långtidsarbetslösa och att utnyttja resurserna bättre.

+ År 2015 fick 226 511 hushåll – eller 415 000 biståndsmottagare, varav 143 000 var barn – i Sverige ekonomiskt bistånd någon gång under året. Sammanlagt betalades drygt 10,6 miljarder kronor ut till dessa hushåll.

+ I oktober i år var 146 000 personer långtidsarbetslösa enligt definitionen inskrivna hos arbetsförmedlingen och utan jobb i mer än ett år. Det är en ökning med 2 000 personer jämfört med samma tid förra året.

Källa: Socialstyrelsen och arbetsförmedlingen

– Det har gjorts många studier av hur lagar, reglementen, sekretess och huvudmannaskap försvårar samarbeten. Det ska inte vi göra, vi går till dem det handlar om, de som förväntas samverka, säger Anders Bruhn.

I takt med att välfärdsstaten utvecklats till en komplex väv av myndigheter och organisationer på olika nivåer – kommunal, regional och statlig – har betydelsen av samverkan över gränserna blivit allt viktigare. Eller snarare, har allt fler efterlyst en bättre samverkan.

– Ja, samverkan har nästan blivit ett mantra. Trots det är det ett relativt outforskat fält. Visst, det har gjorts studier av lyckad samverkan som begränsats i tid och till väldefinierade projekt. Vi vill studera samverkan som sker i kärnverksamheten i det dagliga arbetet.

Långt från arbetsmarknaden

Nyligen blev finansiering klar för ett fyrårigt forskningsprojekt där tyngdpunkten ligger på hur socialtjänsten och arbetsförmedlingen i Örebro, Nora och Hallsberg samverkar när det gäller långtidsarbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Utöver Anders Bruhn drivs projektet av docent Björn Johansson och John Brauer. Den senare är anställd på vuxen- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro, men han får nu en doktorandtjänst som till hälften bekostas av Örebro kommun.

Forskningsprojektet består av olika delar, men tyngdpunkten ligger på fallstudier av de tre kommunernas sätt att arbeta. Rent konkret utgår man från ett antal långtidsarbetslösa och granskar det kontinuerliga arbetet med dem på både arbetsförmedlingen och socialförvaltningen.

Vad är det då som kan påverka graden av samverkan, bortsett från de grundläggande strukturerna? Anders Bruhn pekar på att revir- och statusbevakning kan spela in. Även kunskap om, och förståelse för, varandras uppdrag. Och förväntas man ens att samverka?

– En ganska given hypotes är också att samverkan är lättare i en liten stad med bättre personkännedom än i en större stad.

Använder olika metoder

Samtidigt är forskargruppen medveten om att inbyggda målkonflikter kan ställa till problem, hur goda intentionerna än är att samarbeta över gränserna.

– Ta det här med arbetslinjen som väl de flesta är eniga om. Men på arbetsförmedlingen och socialförvaltningen kan man ha olika metoder för att nå målet. På arbetsförmedlingen vill man kanske sätta fokus på att skriva cv och lägga mycket tid på att söka jobb. På socialförvaltningen vill man kanske istället att den arbetslöse arbetstränar i olika verksamheter. Det blir svårt att förena.

Text och foto: Gunnar Sundell