Söker efter bättre behandling av livmoderhalscancer

Louise Bohr Mordhorst

Målet är att behandlingen av livmoderhalscancer ska anpassas efter varje patient. Louise Bohr Mordhorst visar i sina studier hur olika proteiner bär på information om sjukdomen, en kunskap som kan användas för att med större precision bekämpa tumörer och minska skador på frisk vävnad.

– Vi vill på ett förfinat sätt kunna förutse vem som svarar på en behandling och vem som inte gör det för att kunna skräddarsy behandlingen till varje individ, säger Louise Bohr Mordhorst, överläkare på onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro som nu lagt fram sin doktorsavhandling vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Det saknas idag praktiskt användbara biomarkörer, proteiner, som kan vägleda vid val av individuell behandling av patienter. Viss förbättring av överlevnaden har skett över tid men det behövs mer forskning för att öka förståelsen kring tumörernas biologi och vad som sker i tumören och omgivande vävnad i samband med behandlingen.

– För att nå fram till en mer skräddarsydd behandling har vi analyserat både blod och tumörvävnad och använt information från undersökningar och röntgen av patienterna, berättar Louise Bohr Mordhorst.

Förfinad strålbehandling

Förhoppningen är att den individuella behandlingen ska ge kontroll över cancern, utan biverkningar. Tidig upptäckt ökar också överlevnaden vilket innebär mindre lidande för patienterna och en ekonomisk besparing.

Patienter med livmoderhalscancer bör inte både opereras och få strålbehandling eftersom bieffekterna blir för svåra. Tidigare använde man strålbehandling på en större yta. Idag är tekniken förfinad och ger möjlighet att ge en hög stråldos direkt i eller nära tumören. Fördelen med metoden, strålbehandlingens prickskytte, är att tumören utsätts för en hög stråldos under en kort tid utan att omgivande organ såsom blåsa, tarm och underliv påverkas i högre grad. Under behandlingen får patienten cellgifter varje vecka, vilket också medför att känsligheten för strålbehandlingen ökar.

Patienten kan också själv hjälpa till i behandlingen, till exempel med att inte röka och genom att vaccinera sig mot humant papillomvirus.

Studierna i Louise Bohr Mordhorst avhandlingen omfattar 131 kvinnor som hade långtgående livmoderhalscancer och inte hade kunnat opereras optimalt på grund av tumörutbredningen. De var patienter mellan åren 1993-2006 på Universitetssjukhuset Örebro. Efter behandling av livmoderhalscancer hade patienten möjlighet att delta i olika rehabiliteringsåtgärder.

– Vi har tittat på faktorer som kan förutsäga sjukdomsförloppet hos den grupp av patienter som svarar på behandlingen och den som inte svarar, säger Louise Bohr Mordhorst.

Del i ett större sammanhang

Årligen drabbas cirka 500 kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige. Louise Bohr Mordhorst beskriver sina forskningsframsteg som små brickor i ett större sammanhang och hon kommer efter sin disputation att fortsätta att forska.

– Jag tillhör en forskningsgrupp som är multidisciplinär. Det ingår kollegor som är patologer, onkologer, gynekologer, öron- näsa- halsläkare och biomedicinska analytiker. Ju bättre metoder vi får ju mer livsbevarande och kvalitetshöjande för patienten, säger hon