Stereotyper lever kvar i läroböckerna

Lina Spjut

Lina Spjut

Fortfarande kan man finna stereotyper som ”den tystlåtne finske mannen”. 650 år av gemensam historia kan skildras på helt olika sätt. Det är några av slutsatserna i pedagogikforskaren Lina Spjuts studier av svenska och finlandssvenska läroböcker under 150 år.

I studien ingick 276 svenskspråkiga läroböcker – svenska och finlandssvenska – i ämnena historia, geografi och samhällskunskap/samhällslära för folk- och grundskola under åren 1866-2016.

– Min forskning visar att läroböcker inte bara förmedlar kunskaper. Utifrån exempelvis ordval, val av händelser och personer som skildras berättar de även en parallell historia om vilka som ingår i en nationell gemenskap – och vilka som utesluts från den. I svenska läroböcker kan man till exempel se hur finsktalande i Sverige inte räknades in i gemenskapen, säger Lina Spjut, forskare i pedagogik vid Örebro universitet.

Hennes studie visar att det i svenska läroböcker fanns en ton av ”svensk förträfflighet” och en kulturell nedvärdering av andra folk. Till exempel beskrevs finnar och tornedalsfinnar med förringande ord fram till 50-talet för att sedan vara osynliggjorda till 2010-talet, då de började omnämnas som minoritetsgrupper.

Skildras olika

– Men man kan fortfarande se att svenska läroböcker förmedlar och påbjuder en nationell gemenskap som ofta utgår från etnicitet och det svenska språket, säger Lina Spjut.

Finlands och Sveriges cirka 650 år långa gemensamma historia har genom åren skildrats på flera olika sätt. För att ta två exempel:

* De svenska läroböckerna berättar bara om det område som utgör dagens Sverige, trots att det handlar om exempelvis 1600-talet då Finland tillhörde Sverige.

* De finlandssvenska läroböckerna betonar den finlandssvenska gemenskapen men understryker samtidigt att den svensktalande minoriteten är en del av Finland.

Stereotyper lever kvar

Ett annat intressant resultat i Lina Spjuts avhandling är hur begreppet ”ras” har använts. Begreppet var mycket vanligt fram till 1940-talet i både svenska och finlandssvenska läroböcker, men användandet avtog under 1950-1960-tal. Det är något senare än vad tidigare forskning har visat.

– Men trots att begreppet ”ras” försvinner finns biologiskt baserade stereotyper fortfarande kvar i dagsaktuella läroböcker. Det gäller exempelvis stereotypen om den tystlåtne finske mannen.

Lina Spjut har också sett att innehållet i läroböckerna förändrats under främst tre perioder: 1910-1920, 1950-1960 och runt millennieskiftet. Den tydligaste förändringen är hur läroboksberättelserna genomgår en demokratiseringsprocess runt 1950-1960-talen.

– Ett exempel är vikingatiden, där de krigiska vikingarna istället framställs som jämlika handelsmän. Samtidens behov av demokrati påverkade alltså tolkningarna och berättelserna om det förflutna, berättar Lina Spjut.

En version av flera

Hon menar att läroböcker varken förmedlar lögner eller sanningar. I stället ger de en version – av flera möjliga – av exempelvis en historisk händelse.

– Nyanserna avgör det underliggande budskapet. Därför måste fler versioner och nyanser lyftas fram så att skolan inte blir en plats som utesluter en del av eleverna från den nationella gemenskapen.

Text: Mattias Frödén
Foto: Privat