IDA-rapporter

No.12 Bergman, L.R. (1971). Some univariate models for making inferences about change.

No.13 Olofssson, B. (1971). Brottslighet - Konformitet. En utvecklingsstudie på grundval av självdeklarerad brottslighet av pojkar i grundskolan. Del 1

No.13 Olofssson, B. (1971). Brottslighet - Konformitet. En utvecklingsstudie på grundval av självdeklarerad brottslighet av pojkar i grundskolan. Del 2

No.14 Henricson, M. (1971). Tonåringars normer och normklimat. Del 1

No.14 Henricson, M. (1971). Tonåringars normer och normklimat.Del 2

No.15 Crafoord, K (1972). Symptom eller ålderstypiskt beteende? En studie av 15-åriga flickor.

No.16 Elg, L. (1972). Kreativitet och högre studier I: Bakgrund och undersökningsvariabler.

No.17 Elg, L. (1972). Kreativitet och högre studier 11: Val av utbildning efter gymnasiet - deskriptiva data.

No.18 Beckne, R. (1973). Studieavbrott i gymnasieskolan.

No.19 Bergman, L.R, Berggren, M., Dunér, A., & Magnusson, D. (1973). Ungdomars postgymnasiala studie- och yrkesval.

No.20 Beckne, R. (1973). Studieavbrott i gymnasieskolan. Gymnasieelevers syn på sin skola.

No.21 Olsson, U., & Bergman, L.R. (1973). A structural model for testing the age-differentiation hypothesis.

No.22 Sidanius, J.H. (1974). Some notes on the study of values in experimental psychological research from 1933-1971.

No.23 Elinder, A. (1974). Intressemätningsinstsrumentet API 4. Aktiviteter i Örebro grundskolors nionde årskurs 1971.

No.24 Elinder, A. (1974). Kreativitetsdata från årskurs 9 i Örebro grundskolor 1971.

No.25 Andersson, N.-G. (1974). Tonårsflickors situation. Intervjustudie av 14-15 åriga flickor.

No.26 Broman, A. (1974). Betyg som prestationsmått. En analys av betygen i åk 3, 6, 8, och 9.

No.27 Hirsch, C.-J. (1974). Kreativitetens roll vid val av utbildning och yrke.

No.28 Broman, A. (1974). Utstötta barn. En uppföljningsstudie av barn som var utstöta ur kamratgruppen i åk 3.

No.29 Hencz, M., & Jansson, G. (1974). Tillbakadragna skolelevers anpassning. En uppföljning av en grupp tillbakadragna barn från årskurs 3 till 9.

No.30 Söderberg, S. (1975). Tonårspojkars kunskaper och attityder rörande brott.

No.31 Samren, E. (1975). Genomgången gymnasieskola - vid en skiljeväg.

No.32 Fredriksson, K (1975). Lagbrott och kamratrelationer hos tonårspojkar.

No.33 Wandahl, c. (1975). Studie- och yrkesval på gymnasiets tre- och fyraåriga linjer.

No.34 Lindroth, G. (1975). Studiekarriärer i grundskolan och gymnasieskolan.

No.35 Svenonius, U. (1976). EEG och anpassning. Del I: Deskription av EEG-variabler i en normalgrupp. En förstudie till problemet om EEG och anpassning.

No.36 Svenonius, U. (1976). EEG och anpassning. Del II.

No.37 Sjöström, K. (1976). Elever som fullbordat grundskolan men som inte fortsatt direkt i gymnasiet.

No.38 Ekehammar, B., Hök, M., & Sjöström, K. (1976). Sju år efter grundskolan. Uppföljning av studie- och yrkesaktiviteter hos elever som i åk 9 inte avsåg fortsätta studera.

No.39 Brumark, L. (1977). Barn med bristande baskunskaper i svenska. En uppföljningsstudie

No.40 Zettergren, P. (1977). Kamratstatus och livssituation. En studie av barn i 11-års åldern.

No.41 Ekehammar, B., Brumark, L., Dunér, A., & Hök, M. (1978). Fyra år efter gymnasiet. En uppföljning aav studie- oeh yrkesaktiviteter.

No.42 Hök, M., & Ekehammar, 8. (1978). Utbildningsintresse sju år efter grundskolan. En studie av personer som i åk 9 inte avsåg fortsätta studera.

No.43 Magnusson, D. (1978). Methodology and strategy problems in longitudinal research.

No.44 Ekehammar, B., & Larsson, M. (1979). Yrkesvarderingar i gymnasiet.

No.45 Zettergren, P. (1979). Kamratstatus och livssituation i ett flerårigt perspektiv.

No.46 Kvist, B., & Söderlund, G. (1979). Hur ser 15-åringar på olika yrken?

No.47 Karlsson, B.E. (1979). Frikyrkomiljö som påverkansfaktor.

No.48 Beckne, R. (1981). Studieavbrott i gymnasieskolan.

No.49 Andersson, T., Magnusson, D., & Dunér, A. (1983). Livssituationen i tidig vuxenålder.

No.50 Bergman, L.R, & Magnusson, D. (1983). The development of patterns of maladjustment.

No.51 Backenroth, G., Magnusson, D., & Dunér, A. (1983). Planering och genomförande av intensivundersökningen i 27-års åldern.

No.52 Backenroth, G., & Magnusson, D. (1983). Några basresultat från vuxenintervjun i 27-års åldern.

No.53 Bergman, L.R, & Magnusson, D. (1983). Analys av deltagande och bortfall i intensivundersökningarna i 27-års åldern.

No.54 Bergman, L.R, Hultin, M., JunUi, M., & Magnusson, D. (1983). Anpassningsproblem hos aggressiva flickor: En longitudinell studie.

No.55 Andersson, O., & Dunér, A. (1983). Divergent produktion och dess samband med mått på intelligens och skolprestation.

No.56 Andersson, T., Magnusson, D., & Bergman, L.R. (1983). Självrapporterad berusningsfrekvens i tonåren. Grundläggande resultat och kvalitetsproblem.

No.57 Beckne, R. (1984). Studieavbrott i gymnasieskolan. Bristande baskunskapers samband med studieavbrott.

No.58 Bergman, L.R, Magnusson, D., Reichel, H., & Jakobsson, H. (1984). Familjestrukturen under uppväxten: Datainsamling och basresultat.

No.59 Goobar,1. (1984). Skillnader mellan tonåriga flickor med utländsk bakgrund och svenska jämnåriga. En pilotstudie om normvärderingar, beteendeintentioner, upplevd sanktionstendens, interpersonella relationer och självkänsla.

No.60 Lagerstrom, M. (1984). Prolaktin - en litteraturöversikt 1980-1983.

No.61 Andersson, T., Magnusson, D., Lind, L., & Bergman, H. (1985). Alkoholvanor och missbruk i tidig vuxen ålder.

No.62 Lagerstrom, M., Nyström, B., Bremme, K., Magnusson, D., & Eneroth, P. (1985). Basic data of delivery records. Organization of the study.

No.63 Stattin, H, Magnusson, D., & Reichel, H (1986). Criminality from childhood to Adulthood.

No.64 af Klinteberg, B., Schalling, D., & Magnusson, D. (1986). Self-report assessment of personality traits. Data from the KSP inventory on a representative sample of normal male and female subjects within a developmental project.

No.65 Crafoord, K (1986). Flickproblem och problemflickor i tidiga tonåren.

No.66 Lagerstrom, M. (1986). Prenatal and perinatal factors in psychological development a literature review.

No.67 Andersson, T. (1987). Biologisk mognad, aggressivitet och initiala alkoholvanor i tidiga tonåren.

No.68 Bergman, L.R, EI-Khouri, B., & Magnusson, D. (1987). Reactions to separation: Separated children's adjustment at age 13.

No.69 Andersson, O., Lagerstrom, M., & Magnusson, D. (1989). Den medicinska delundersökningen. Intensivundersökningen i 27-års åldern.

No.70 Bergman, L.R. (2000). Women's health, work, and education in a life-span perspective. Technical report 1: Theoretical background and overview of the data collection.

No.71 Isaksson, K., Johansson, G., Lindroth, S., & Sverke, M. (2000). Women's health, work, and education in a life-span perspective. Technical report 2: The coding of work biographies.

No.72 Publications 1961 - 2000. (2000).

No.73 Zettergren, P. (2001). Peer rejection and future school adjustment. A longitudinal study. (Licentiate thesis).

No.74 Wulff, C. (2001). Begåvningsprofiler som avviker från vad som anses könstypiskt. Betydelse för anpassning och yrkespreferenser.

No.75 Wangby, M., & Stattin, H. (2001). Self-perceived psychological health among Swedish teenage girls: 1. Adjustment problems in a 1996 school cohort.

No.76 Magnusson, D., & Mahoney, J.L. (2001). A holistic person approach for research on positive development.

No.77 Lindroth, S. (2001). IDAs och hennes systrars väg ut i arbetslivet. En studie om yrkesplaner, yrkesutveckling och yrkesval hos flickor i tonåren och i tidig vuxenålder. (Licentiate thesis).

No.78 Crafoord, K, & Magnusson, D. (2001). Symptom questionnaire: Early adolescence. Female version.

No.79 Wangby, M., Magnusson, D., & Stattin, H. (2002). Self-perceived psychological health among Swedish teenage girls: 2. Time trends in frequencies of adjustment problems between 1970 and 1996.

No.80 Naswall, K., Sverke, M., Isaksson, K., Johansson, G., & Lindroth, S. (2002). Arbete, utbildning, familj: Beskrivande statistik från den personliga intervjun i IDA-II. Teknisk rapport.

No.81 Grip, A. (2002). Linjära statistiska kontra ickelinjära dynamiska modeller av individuell utveckling.

No.82 Isaksson, K., Johansson, G., Lindroth, S., & Sverke, M. (2002). Women's health, work, and education in a life-span perspective. Timing of childbirth and education: A life event approach to female career patterns.

No.83 Daukantaite, D., & Bergman, L.R (2003). Components of subjective well-being in Swedish women.

No.84 Wangby, M. (2004). Questions about life-style in 2002. Follow-up survey on the 1998 data collections among females in the IDA-project. Technical report.

No.85 Trost, K., & Bergman, E. (2004). Men's work and well-being in a lifespan perspective. Technical report from the 2002-2003 data collection.

No.86 Lindfors, P. (2004). Questions on women's situation, life satisfaction and health. The 2004 IDA follow-up survey on women. Technical report.

No.87 Lindfors, P. (2005). Stress, health and well-being in midlife. The 2004 stress study on men. Technical report.

No.88 Selen, A. (2006). Sambandet mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande: En jämförelse mellan män och kvinnor.

No.89 Daukantaitė , D. (2007). Women's health, work, and education in a life-span perspective. Technical report 3: Overview and detailed description of the questionnaires.

No.90 Wulff, C. (2007). Ability and satisfaction with school and job. A longitudinal study. (Licentiate thesis).

No.91 Andersson, H. (2007). Women's positive adaptation in childhood and adulthood. A longitudinal study.

No.92 Lindfors, P., & Nilsson, T.K. (2009). Details om biomarkers added to the IDA database in 2006.

No.93 Zettergren, P. (2010). The school-age data collections within the research program individual development and adaptation (IDA). Technical report.

No. 94. Magnusson, D. (2012). The longitudinal Örebro project: IDA.