TV-spel som hälsofostran

Det sägs att man blir fysiskt inaktiv och överviktig av att man spelar för mycket dator- och TV-spel. I denna debatt framhålls särskilt ungdomars datorspelande i termer av stillasittande och för lite tid utomhus som problematisk. Nästan dagligen visas inslag i media om att datorspelande, TV tittande, färre ungdomar i idrottsrörelsen och minskad tid till fysisk aktivitet i skolan leder till ohälsa och övervikt i samhället. Det är således en dyster bild som framträder i såväl media som i folkhälsovetenskaplig forskning, och vikten av att begränsa ungdomars tid framför datorn framhålls. Samtidigt är datorer en viktig källa till kunskap, och IT-kompetens ses som nödvändig i framtiden, där vana datoranvändare kommer att ha stora fördelar i samhället. Mitt i denna paradox kommer ett nytt sorts datorspel där kroppsrörelse, den egna rörelsen, utgör det centrala inslaget, och inte enbart stillasittande framför en skärm. Dessa spel, så kallade ?exergames? är spel där motion och kroppsrörelse ingår genom användandet av balansplattor, ?step-up bänkar?, motionscyklar, dansmattor eller att fjärrkontrollen används som racket vid t ex tennisspelande.

Exergames lyfts nu i allt större utsträckning fram i flera länder som intressanta redskap att använda i skolan, bland annat för att i utbildning stimulera barns och ungas vilja att vara fysiskt aktiva, samt för att tackla överviktsfrågor. Inte minst har de lyfts fram som del i framtidens skolämne idrott och hälsa. De problem som lyfts fram i debatten med användandet av exergames i skolan är främst av teknisk eller ekonomisk art, det vill säga att det är dyrt att köpa in eller att teknik lätt går sönder. På intet sätt syns en debatt om vad införande av exergames i skolan innebär för elevers kunskaper och lärande avseende exempelvis hälsa, utan de framhålls istället som ett modernt sätt att motionera. Frågan om användandet av exergaming i undervisningen görs därmed främst till en fysiologisk fråga om energiförbrukning (energi in respektive energi ut) snarare än en fråga om utbildning, kunskaper och lärande.

Projektet består av tre tätt sammanvävda delstudier och syftet med projektet är att undersöka det lärande avseende kropp, fysisk aktivitet och hälsa som sker i ungdomars spelande av exergames. I projektet kommer vi för det första att kartlägga dels om lärare använder TV-spel i undervisningen i idrott och hälsa, dels vilka argument det kan finnas för detta. För det andra kommer projektet undersöka vilket innehåll avseende kropp, fysisk aktivitet och hälsa som erbjuds i själva spelet i termer av vad man förväntas göra när man spelar. I delstudien kommer dels manualerna till spelen att undersökas, dels innehållet i själva spelen. Frågor som ställs är; vilken bild av den "goda kroppen" som finns inbyggd i tv-spelen, samt om, och i så fall på viket sätt, föreställningar om hälsa framträder i TV-spelets innehåll. För det tredje riktas blicken mot vad ungdomarna lär sig när de spelar TV-spelen samt hur detta lärande sker. I delstudien har vi som ambition att undersöka samspelet mellan ungdomars erfarenheter, de sociala relationerna mellan deltagarna samt mellan deltagarna och det innehåll som spelet erbjuder. Studien är tänkt att genomföras genom videofilmning av ungdomar som i grupper om tre (pojkar, respektive flickor) spelar Wii fit respektive Wii sport en gång i veckan under 10 veckor. Varje spelpass förväntas pågå cirka en timme och kommer att ta plats i skolmiljö.

Projektet avser att bidra till att fördjupa den vetenskapliga kunskapsbasen om vad ungdomar lär sig när de spelar TV-spel. TV-spelande kan ses som en viktig del av dagens ungdomskultur som både kritiserats i termer av stillasittande livsstil, och lyfts fram som viktig kompetens för framtiden. Men en viss typ av TV-spel, exergames, lyfts nu fram som intressanta redskap i skolan eftersom de kombinerar IT teknik och fysisk aktivitet. Inte minst har de lyfts fram i skolans hälsoundervisning och undervisning i idrott och hälsa som ett sätt att stimulera till fysisk aktivitet, att främja hälsa samt att stävja övervikt bland unga.