Varning för rovtidskrifter
Open access-utvecklingen har möjliggjort en verksamhet av oseriösa tidskrifter som omsätter stora belopp. Nedan finner du tips som hjälper dig att bedöma om du har att göra med en möjlig rovtidskrift.
Vad är en rovtidskrift?
Begreppet rovtidskrift (ibland också rovdjurstidskrift; på engelska predatory journal) används för att beskriva tidskrifter som mot betalning erbjuder publicering av forskningsartiklar med öppen tillgång, utan att tidskriften uppfyller de krav som ska kunna ställas på vetenskapliga publicister. Peer review-processen kan vara bristfällig eller saknas helt, och det finns ingen garanti för att tidskriften arkiverar och säkerställer tillgång till artiklarna över tid.
En rovtidskrift kan vara allt från en enskild tidskrift som ser amatörmässig ut till tidskrifter från större rovförlag vars webbplatser kan se mycket professionella ut.
Att publicera i en rovtidskrift bryter mot principerna i The European Code of Conduct for Research Integrity.
Biblioteket erbjuder stöd och vägledning om du har svårt att avgöra tidskriftens kvalitet och seriositet. Checklistan nedan är en god början. Som komplement kan du också använda dig av checklistorna på Think. Check. Submit. som är ett initiativ för att hjälpa forskare välja rätt publiceringskanaler.
Skicka inte in din artikel innan du gjort en ordentlig bedömning av tidskriften!
Kontakta om du känner dig osäker.
Kvalitetsindikatorer
Återfinns tidskriften i någon av följande källor är tidskriften högst sannolikt en seriös open access-tidskrift:
Om förlaget enbart har open access-tidskrifter bör det vidare återfinnas i branschorganisationen OASPA:s medlemsförteckning. I likhet med DOAJ har OASPA kriterier för inkludering.
Var medveten om att PubMed inte är att rekommendera för att bedöma en tidskrift i det här avseendet. Studier har funnit att artiklar från tveksamma tidskrifter kan förekomma där.
Varningssignaler
Du kan söka efter tidskrifter i Cabell's Predatory Reports, en tjänst som hjälper publicerande forskare att identifiera oseriösa tidskrifter. För varje tidskrift i databasen anges när tidskriften senast granskats, samt vilka avvikelser från god publiceringssed som då identifierats.
Det finns också goda skäl att vara misstänksam om:
- Tidskriften inte återfinns i DOAJ eller i Web of Sciences Master Journal list.
- Förlaget/tidskriften inte är medlem i OASPA.
Vanliga varningstecken
Nedan följer några vanliga kännetecken för rovtidskrifter. Listan är dock långtifrån uttömmande.
1. Uppgifter om indexering kan inte verifieras
Tidskriften uppger att den är indexerad i till exempel DOAJ, Web of Science eller Scopus. Vid kontroll stämmer inte det. Alternativt hänvisas till mer tvivelaktiga eller obskyra källor. Se upp för formuleringar om att indexering i något välrenommerat index är ”in process”, ”coming soon” och liknande. Verifiera att de uppgifter om indexering som anges i text eller i form av logotyper stämmer - gå till källan och kontrollera.
2.Vilseledande uppgifter för att ge sken av legitimitet
Tidskriften försöker ge sken av legitimitet genom att hänvisa till källor som inte har med vetenskaplig kvalitet att göra. Till exempel ISSN-registret, Crossref, ORCID, Google Scholar eller PubMed Central. Ingen av dessa bedömer dock kvalitet, publiceringsetik eller hederlighet. Ta reda på vad det är tidskriften hänvisar till och gör en bedömning.
Tidskriften eller förlaget kan också tala i varma ordalag om open access och dess betydelse för samhället och forskningen, och om publiceringsetik. En seriös, renodlad open access-aktör bör dock kunna visa på tyngd bakom orden, till exempel genom indexering i DOAJ eller medlemskap i OASPA.
3. Hänvisning till falska bibliometriska mått
Den impact factor som anges kan vara påhittad och sakna värde. Det finns en stor mängd mått som anses vara falska, till exempel Global Impact Factor, GISI Impact Factor, CiteFactor, Universal Impact Factor och Index Copernicus för att nämna några.
4. Löfte om snabb peer-review
Löften ges om snabb peer-review, eller erbjudande om snabb peer-review mot en extra avgift. Även seriösa tidskrifter kan dock erbjuda detta.
5. Författaravgiften framgår ej
Författaravgiften anges inte tydligt på webbplatsen, och är inte känd före inskickande av manuskript.
6. Falsk information om editorial board
Tidskriften kan använda påhittade namn, eller riktiga namn som läggs upp på webbplatsen utan personernas kännedom. Går uppgifterna att belägga på något sätt? Anges forskarnas hemuniversitet och kontaktuppgifter? Stämmer de?
I andra fall kan uppgifter om Editorial board saknas helt. Kontrollera också så att det inte är samma editorial board som presenteras för flera av förlagets tidskrifter.
7. Titel-imitation
Tidskriftens titel kan vara snarlik en välkänd, seriös tidskrift. Den kan också vara snarlik i grafisk utformning. Den seriösa tidskriften kan ligga på en annan webbadress, eller kanske bara ges ut i tryckt form. Tidskriftens scope är inte tydligt definierat, och titeln kan tyckas väl bred. Det kan även i titeln förekomma begrepp eller uttryck från helt olika akademiska discipliner, till exempel International Journal on Recent Trends in Life Science and Mathematics.
8. Aggressiv e-postmarknadsföring
Tidskriften skickar massinbjudningar om publiceringar eller om medverkan som granskare eller redaktör. Se exempel på vanliga formuleringar i mail från rovtidskrifter (sammanställning från Rutgers University). Svara inte på e-post från rovtidskrifter.
Ytterligare ett tips är att googla på tidskriften och förlaget och lägga till "predatory". Många gånger kan du hitta diskussionstrådar eller bloggar där andra forskare redogör för sina synpunkter och erfarenheter.