Drygt 4 miljoner för forskning om tryggare landsbygder

Bild på en landsväg i solnedgång med åker och ett rött hus.

Projektet Trygghetens röst finansieras av Formas

Örebro universitet får drygt fyra miljoner kronor till forskning om hur landsbygder kan bli tryggare och mer inkluderande. I projektet Trygghetens röst – en samskapande planeringsprocess för trygga landsbygder ska forskare och lokala aktörer utveckla nya sätt att ta till vara invånarnas erfarenheter i samhällsplaneringen.

Projektet finansieras av Formas genom utlysningen Trygga rum 2025 och leds av Örnsköldsviks kommun. Magdalena Sjöberg, universitetslektor i sociologi vid Örebro universitet, är medsökande tillsammans med lokalföreningen Grundsunda Framtidsgrupp och Metsä pappersindustri.

Med Husum i Örnsköldsviks kommun som fallstudie ska projektet undersöka hur tryggheten på landsbygden kan stärkas. Otryggheten handlar dels om klassiska glesbygdsproblem, som nedmontering av samhällsservice och sociala mötesplatser. I takt med den gröna omställningen har oron också kommit att handla om så kallad grön kolonialisering – att ortens mark, centrum, skolor och bostäder riskerar att byggas bort till förmån för industrialiseringen.

Genom bland annat promenadintervjuer, fotodokumentation och samskapande workshops ska invånare få större möjlighet att påverka utvecklingen av sin närmiljö. Målet är att ta fram en modell för hur lokal kunskap och forskning kan integreras i kommunens fysiska planering och bidra till tryggare miljöer – både i Husum och i andra landsbygder.

Fakta om projektet

Projektets titel: Trygghetens röst – en samskapande planeringsprocess för trygga landsbygder
Finansiär: Formas (utlysningen Trygga rum 2025)
Budget: Total budget på 7,7 miljoner kronor (inklusive egenfinansiering), varav drygt 4 miljoner kronor till Örebro universitet.
Samverkansparter: Örnsköldsviks kommun (huvudsökande), Örebro universitet, Grundsunda Framtidsgrupp och Metsä pappersindustri.

Text: Maja Eriksson
Foto: Pixabay