Jonas Halfvarson - ny professor 2020
Jonas Halfvarson är professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot gastroenterologi. Han forskar om inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, med målet att på ett tidigt stadium kunna identifiera vem som är på väg att utveckla sjukdomen och hur de patienterna ska behandlas – något som kan leda till bättre vård och ökad livskvalitet.
1970 Född i Uppsala
2005 Disputerade i medicinsk vetenskap vid Linköpings universitet med avhandlingen ”Inflammatory bowel disease in twins; Studies of genetics and environmental factors”
2011 Docent i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet
2020 Professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot gastroenterologi, kroniska inflammatoriska sjukdomar, vid Örebro universitet
I Sverige har omkring 80 000 människor en inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. IBD utvecklas ofta tidigt i livet, vid 15-35 års ålder, och medför såväl lidande för den enskilda patienten som stora kostnader för samhället.
– Målet med min forskning är att förbättra hälso- och sjukvården för människor med sjukdomen och därmed öka deras livskvalitet.
Det var i slutet av 90-talet och under tiden som ST-läkare på medicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro som Jonas Halfvarson kom i kontakt med IBD som forskningsfält. Idag arbetar han med att identifiera biomarkörer som på ett tidigt stadium kan identifiera individer som är på väg att utveckla sjukdomen och förutspå vilka som kommer att få ett allvarligt sjukdomsförlopp.
– Individer som utvecklar en allvarlig sjukdom är i behov av individanpassade behandlingar så fort diagnosen har fastställts. Därför vill jag även identifiera biomarkörer som kan förutspå hur patienter kommer att svara på olika läkemedel och vilka som ger effekt på lång sikt.
Det finns idag inget enkelt test för att identifiera vem som är drabbad av IBD och det krävs en omfattande utredning för att ställa diagnosen. Jonas Halfvarson arbetar med nationella kohorter där han följer patienter från diagnos och början av en behandling med ett läkemedel. Prover från patienterna samlas in vid upprepade tillfällen och med hjälp av olika analysmetoder kartlägger hans forskargrupp individernas profiler avseende bakterieflora, arvsmassa och immunförsvaret.
– Syftet är att kunna koppla dessa till uppkomsten och det framtida förloppet av sjukdomen och även svaret på olika läkemedel.
Både andras och den egna forskargruppens resultat pekar på att vissa förändringar kan påvisas många år innan en individ utvecklar symptom på IBD. En del av dessa förändringar är en effekt av individens ärftliga benägenhet att utveckla sjukdomarna medan andra påverkas av riskfaktorer i miljön.
– Tvillingstudier som var grunden för min avhandling är en viktig modell för att kunna värdera betydelsen av arv och miljö i detta sammanhang.
Jonas Halfvarsons förhoppning är att läkare i framtiden ska ha tillgång till biomarkörer som kan användas för att bestämma vem som har IBD, vem som är på väg att utveckla sjukdomen och den optimala behandlingen för varje patient.
– Vägen dit är lång och för att säkerställa att de vetenskapliga upptäckterna kan omsättas till patientnytta i hälso- och sjukvården är ett väletablerat samarbete med andra ledande forskare, patientföreningen och med företag av stor betydelse.