Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att surfa vidare godkänner du det. Läs mer om cookies

Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Parallella seminarier session 1

Pass B, 13.15 - 14.45

 

Skolframgång påverkas av hur skolan är organiserad

Det finns stora skillnader i elevernas resultat mellan olika skolor. Delar av förklaringen ligger i hur den enskilda skolan väljer att organisera sin verksamhet. Lärares och rektorers arbete spelar roll och gör skillnad.
På framgångsrika skolor finns det gemensamma mål och ett tydligt fokus på skolans huvuduppgift, att utveckla undervisningen för att förbättra elevernas resultat. Det finns ett tydligt ledarskap och ett väl utvecklat samarbete mellan lärarna.
På skolor som inte är framgångsrika saknas strategier och långsiktiga mål. Ledarskapet är otydligt och det saknas gemensamma diskussioner om hur undervisningen ska utvecklas.
Maria Jarl, Göteborgs universitet
Projekttitel: Att organisera för skolframgång

 

Svårt för skolan att leva upp till en utbildning på vetenskaplig grund

Skolan som organisation saknar tradition, kultur och kunskaper för att nå lagens krav om en utbildning på vetenskaplig grund. I skollagen finns paragrafen ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” som skolan har svårt att följa.
När landets 15-åringar presterar allt sämre i internationella kunskapstest uppstår politisk oro. För att förbättra skolan har beslutsfattarna lagstiftat för att uppnå en förändring. Frågan om lagstiftning kan driva fram högre kvaliteter i ett utbildningsystem har varit centralt i denna studie som visar att skolan saknar förutsättningar för att följa lagen. Chefer och lärare söker efter vetenskapliga begrepp som kan leda fram till en bättre skola.
Tomas Kroksmark, Jönköping University
Projekttitel: Vad är en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Med forskande lärare

 

Internationalisering av gymnasieskolor störst där eleverna presterar mest

På gymnasieskolor där eleverna har högst skolbetyg och ett fördelaktigt socialt ursprung är de internationella resurserna starkast. Där utspelas också en strid om internationaliseringens inriktning. Elever med ursprung i ekonomiskt starka grupper tror ofta på en internationellt gångbar men anglosaxiskt präglad kosmopolitisk kultur. Elever från grupper med kulturella tillgångar tror på världen som sammansatt av olika kulturer. Transnationella tillgångar  språkfärdigheter, kunskaper och internationella erfarenheter som är giltiga utanför Sveriges gränser  har fått en starkt ökad betydelse i den svenska gymnasieskolan. På skolmarknaden konkurrerar skolor om elever med internationalisering som insats.
Mikael Palme, Uppsala universitet
Projekttitel: Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan. En utbildningssociologisk studie av hur nationsöverskridande profiler utformas och värdesätts.