Parallella seminarier session 3
Pass A, 10.30 - 12.00
Olika studiemönster beroende på föräldrarnas utbildningsnivå
Studenter vars föräldrar med hög utbildningsnivå använder högskolan friare och mer. De har höga eller medelhöga betyg, börjar studera tidigt, väljer längre utbildningar, men tar också pauser över både en och flera terminer och rör sig över flera utbildningsområden. Studenter vars föräldrar med låg utbildningsnivå har ett mer sammanhållet och intensivt studiemönster. De börjar högskolestudier senare, har ofta egen familj och läser sin utbildning intensivt inom ett utbildningsområde utan pauser. Detta visar en studie som identifierat två grundtyper av studiemönster.
Carina Carlhed, Uppsala universitet
Projekttitel: Grusade förhoppningar eller lyckade nyorienteringar? Högskolestudenters ändrade studieplaner och avhopp inom högre utbildning 1977-2007
Utländska studenter betraktas som en ekonomisk börda
Fram till 2011, då studieavgifter infördes för studenter utanför EU, betraktades svensk högre utbildning som en resurs även för personer från utlandet, det var en form av bistånd viktig även för det svenska samhället. Men kom senare att ses som en börda och något som svenska studenter får betala för, visar detta projekt där man studerat det framväxande globala utbildningslandskapet ur ett svenskt perspektiv samt hur studenter från andra länder upplever det nya landskapet. I projektet har man även studerat hur Sverige som utbildningslandskap förändras i en global tid. Landet har vaknat upp ur ett tillstånd av välfärd och välvilja till en krass kostnadskalkyl.
Per Anders Forstorp, Linköpings universitet
Projekttitel: Nya globala utbildningslandskap. Studenter, lärande och mobilitet i kunskapssamhället
Stor variation i bedömning av uppsatser – egna kriterier ofta avgörande
Vid bedömning av studentuppsatser gör examinatorer ofta olika bedömningar. Det finns en skillnad mellan hur erfarna och mindre erfarna gjorde sin bedömning. Skillnaderna kan inte förklaras av deras ämnesbakgrund. Examinatorerna använder ofta egna kriterier som inte återfinns i styrdokumenten och de värderar formella kriterier olika. Vissa av deras kriterier verkar omedvetna. De erfarna använder mer övergripande kriterier. Deras kriterier är starkt kopplade till helhetsbetyget. De mindre erfarnas bedömningar är i mindre mån kopplade till helhetsbetyget, visar denna studie där 19 lärarutbildare intervjuats och 65 genomfört en webbenkät.
Lars Björklund, Linköpings universitet
Projekttitel: Med mitt mått mätt: Reliabilitet i bedömning av vetenskapliga uppsatser och examensarbeten i lärarutbildningen