Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Parallella seminarier session 3

Pass C, 10.30 - 12.00

 

Extra stöd krävs för att hålla det nordsamiska språket vid liv

Majoriteten av de elever som har nordsamiska i skolan läser och skriver mycket lite på nordsamiska utanför skolan, oavsett nationstillhörighet. Om eleverna ska nå samma kompetens i nordsamiska som i norska, finska eller svenska, behövs extra stöd för läs- och skrivutvecklingen i nordsamiska, särskilt i Sverige. Elevernas attityd till samiska är dock lika positiv i Sverige som i Finland och Norge. Detta framkommer i projektet Literacitet i Sápmi där man studerat elevers skrivande på tre språk: nordsamiska, engelska och det nationella majoritetsspråket.
Kirk Sullivan, Umeå universitet
Projekttitel: Literacitet i Sapmi: flerspråkighet, revitalisering och literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden

 

 

Svårt att dansa utan ord

 

Alla som undervisar i dans tycks utveckla ett kroppsligt minne, som gör det möjligt att se när en rörelse inte utförs som förväntat. En förmåga som för en utomstående kan vara svår att förstå. När dans lärs ut är orden lika viktiga som kroppen för att visa hur en rörelse ska vara. Eleverna i gymnasiet lär sig att tala om dans på ett speciellt sätt, som är gångbart både för högre studier och scenframträdanden. På högskolenivå talas det mindre och kommunikationen är mer personbunden och involverar studenterna. När ett dansverk repeteras in av professionella dansare flödar språket. Dansare och koreografer skapar tillsammans nya språkliga uttryck.
Birgitta Sandström, Dans- och Cirkushögskolan
Projekttitel: Språkliggörande av dans