Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Anna Heuman forskar om språkpoliser på sociala medier

Anna Heuman.

Hör du till dem som upprörs över särskrivningar och felstavade ord? Då kanske det finns en liten språkpolis inom dig. – Alla känner till fenomenet med språkpoliser men det finns inte mycket forskning om dem, säger språkforskaren Anna Heuman.

Mer om Jodel

Jodel är en app där användarna anonymt kan prata med varandra genom text- och bildinlägg, jodels. Det går dessutom att rösta upp eller ned inläggen. En jodel som får fem ”nedröster” försvinner från flödet.

Appen bygger på geografisk närhet, inläggen nås av alla användarna inom en radie av tio kilometer.

Nu satsar Enheten för humaniora vid Humus på att föra ut sin forskning till en bredare publik. Det gör man genom att den 21 maj arrangera Humanioratorget. I Forumhusets entré kommer 25 forskare att berätta om sina vetenskapliga arbeten och Anna Heuman, doktorand i svenska språket, är en av dem.

Hon har intresserat sig för det vi i vardagligt tal kallar språkpoliser. Ni vet, de där människorna som starkt ogillar när det svenska språket behandlas på ett – åtminstone i deras ögon – felaktigt sätt.

Ett sätt att uttrycka makt

– Jag vill gärna lyfta fram hur enskilda individer använder språket i vardagen och att många har en mycket stark språkuppfattning, berättar Anna Heuman.

Hur språket används som ett sätt att uttrycka makt intresserar henne.

– Jag har visserligen inte kommit så långt i min forskning, men jag kan tydligt se att språket kan användas för att exkludera folk och att inte behöva lyssna på vad de säger. ”Du som inte kan stava ska inte uttala dig om skolan.” Ungefär så kan det låta.

Anna Heumans forskning utgår från sociala medier – Facebook, Twitter och Jodel. Det senare är en app som, åtminstone till en början, vände sig till studenter. Hennes första delstudie handlar om just de som är anslutna till Jodel i Örebro och Stockholm. I appen avhandlas det mesta – politik, mat, studier, sex, alkohol med mera. Både högt och lågt alltså – men språket ska helst vara korrekt.

– Det kanske man inte förknippar med en sådan app. Men medlemmarna har byggt upp en ganska rolig gruppdynamik där det inte är okej att särskriva, stava fel eller inte kunna skilja på ”de” och ”dem”.

Ironi vanligt

Under åtta dagar samlade hon alla inlägg som handlade om språket, totalt 287 stycken. Inläggen kommer Anna Heuman att analysera, bland annat utifrån vilket språk som är accepterat av användarna i appen.

– Jag kommer också att titta på vilka strategier ”joddlarna” använder för att anmärka på språket. Ofta kan de upprepa ett fel utan att kommentera det. Det behövs inte, felet framgår tydligt. Ironi är också vanligt, särskilt när det gäller särskrivningar. Man låtsas inte förstå innehållet trots att det är ganska tydligt vad den här särskrivaren vill säga, typ ”Får man röka fritt på flygplatsen? Konstigt”.

Bilden visar en mobiltelefon där man kan se inlägg i Jodel.

På Jodel kan användarna kommunicera anonymt med varandra via text eller bild.

Kritiskt perspektiv

Själv har Anna Heuman en tillåtande inställning till hur språket används. Språket är levande och förändras och det är inte alltid det bara finns ett enda rätt svar.

– Jag har ett kritiskt perspektiv på det här språkpolisandet, just för att jag ser hur språket ofta används som ett slagträ.

Efter Jodelstudien kommer Anna Heuman att gå vidare och forska om samma saker på Facebook och Twitter.

Läs också om Anders Björkvalls och Eric Borgströms flygplatsforskning

Text och foto: Mattias Frödén

Fakta Humanioratorget

Måndagen den 21 maj mellan klockan 15 och 17 kommer 25 forskare och doktorander från Enheten för humaniora vid Humus att presentera sin forskning för allmänheten och för personal och studenter på universitetet. Humanioratorget är namnet på satsningen som Humus gör för första gången. 

Tanken är att visa upp bredden av den forskning som bedrivs vid Enheten för humaniora, Humus.

Forskarna kommer att stå bredvid en poster där deras vetenskapliga arbeten beskrivs. De kommer att berätta om sin forskning för besökarna, som kan mingla runt i lokalen.

Exempel på forskning som presenteras: Antecknandet och dess betydelse för lärande. Visuell argumentation. Läsande och skrivande i skolan. Bibliskt berättande. Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet.