Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Är jakten på klick ny – eller kan vi lära oss av historien

Patrik Lundell i Forumhuset

Sociala medier är snabba och tillgängliga för alla – samtidigt är de en påfrestning för demokratin. Men vad är egentligen nytt och vad kan vi lära oss av historien? Patrik Lundell, professor i historia vid Örebro universitet, har fått 4,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett projekt som ska analysera 4,5 miljoner tidningssidor.

– Hastigheten och tillgängligheten i de digitala medierna tycks befordra både överdrifter och rena lögner, säger Patrik Lundell.
 
Han ska tillsammans med Johan Jarlbrink vid Umeå universitet och Charlotte Nilsson, som nyligen disputerade vid Lunds universitet, undersöka paralleller mellan dagens informationsspridning och 1800-talets press. Då använde tidningar sig av varandras material och spred det vitt och brett. Redaktionerna klippte nyheter från en tidning till en annan och spred dem från stad till stad och olika delar av landet.
 
– Hur använde människor sig av kommunikationssystemet då? Vi ska titta på om de till exempel utformade texter som var kopieringsvänliga, en motsvarighet till vår tids klickbarhet. Det är ett sätt att ta historien till hjälp för att få perspektiv på dagens utmaningar, säger Patrik Lundell.

Vilka texter spred sig snabbast 

Forskarna ska undersöka hur den tidens teknik och infrastrukturer påverkade innehållet. Vilka texter spred tidningarna mest – och snabbast? Hur påverkade utvecklingen av ångbåtar, järnvägar, telegrafen och telefonen spridningen av texter. Vilka gränsvakter fanns det?
 
– Vi kommer undersöka vilken roll politiska och sociala förändringar spelade för kommunikationen. Vad betydde den nya konstitutionen 1809? Vilka spår satte till exempel Bernkonventionen 1886, den första internationella överenskommelsen om upphovsrätt.
 
De både undersöker och drar nytta av ny teknik för att kunna gå igenom hela den svenska pressen på 1800-talet, cirka 4,5 miljoner tidningssidor.

En tid av ny kommunikation 

– Ingen historiker kan läsa eller ens bläddra igenom flera miljoner tidningssidor. I alla fall inte med någon större behållning. Men det kan en dator. Eller rättare sagt, datorn gör det möjligt för historikern att genomföra den här typen av läsning med mycket stor behållning, säger Patrik Lundell.  
 
– Genom att kombinera storskalig analys med närläsningar kommer projektet att bidra med betydande kunskaper om offentlighetens förutsättningar i en tid av ny kommunikation. Det är en impuls hos en historiker att problematisera historielösa idéer om vår tids mediala unicitet.

Text och foto: Linda Harradine