Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Erik Amnå byter till ett liv som pensionär fyllt av uppdrag

Erik Amnå

Läget i den svenska demokratin inför 100-årsfirandet. Med den föreläsningen tackade Erik Amnå för sig. Men professorn i statskunskap vid Örebro universitet väljer ingen arbetsbefriad pensionärstillvaro – uppdragen står på rad.

– Var sak har sin tid. Jag är väldigt glad över min tid på Örebro universitet. Främst gläder jag mig över utvecklingen på universitetet – och av mitt ämne, säger han.

Erik Amnå kan särskilt se tillbaka på två mödosamma och framgångsrika engagemang som löpte parallellt.

– Med stöd av internationella kontakter lyckades vi etablera forskningen i statskunskap i Örebro, trots motstånd i Sverige. Jag var också i högsta grad med i arbetet för att högskolan blev universitet, berättar han.

Det riktigt stora genombrottet för forskningen kom med anslaget till Ungdomars politiska utveckling, ett projekt tillsammans med andra Örebroforskare som avslutades för två år sedan. Erik Amnå pekar också ut fyra EU-anslag som ett erkännande, både internationellt och nationellt, för statskunskapen vid Örebro universitet.

Passion och arbetsglädje

Redan på 90-talet var forskningen om demokrati en profil på dåvarande högskolan.

– Min drivkraft som forskare är ytterst en passion för demokrati. En annan stark kraft är arbetsglädjen, att jobba med kreativa och kärleksfulla människor, det som i vardagen betyder så mycket. Det har också funnits kritik, men med respekt.

Thomas Denk och Erik  Amnå.

Thomas Denk tackar av Erik Amnå efter avskedsföreläsningen vid Örebro universitet

Nu är arbetsvardagen annorlunda för Erik Amnå, men i högsta grad ett utryck för passionen för demokrati. Ett uppdrag är styrelseordförande i politikerskolan Höj rösten.

– Syftet är att hjälpa unga aktivister i civilsamhället att komma in i partipolitiken Det är ett otroligt kul jobb att jobba med unga, inte minst från förorterna. Problemet idag är att partierna inte har kontakter med dessa människor.

Partiernas ovana är en sida. Men de unga aktivisterna måste också skolas in i en partipolitisk vardag fylld av motstånd och kritik, till skillnad från den varma famnen hos likasinnade i till exempel en människorättsorganisation.

– Vi måste få fram representanter från fler grupper i samhället. Det är en viktigt uppgift att kanalisera deras heta engagemang in i politiken.

Trots allt en spänstig 100-åring

Andra uppdrag för Erik Amnå är utbildningen av dem som ska ge nyanlända kurser i samhällskunskap, och att på uppdrag av Folkbildningsrådet utreda om svenska organisationer som får demokratibidrag från staten har verksamhet som strider mot demokratins idéer.

Ytterligare ett uppdrag är som medlem i en grupp som ska organisera regeringens firande av demokratin i Sverige, med sikte på 2021.

Hur är då hälsan hos denna snart 100-åring?? Jo tack, inte så illa. Sverige placerar sig i ett toppskikt tillsammans med de andra nordiska länderna och återfinns bland de fem procent av världens stater i kategorin högsta graden av demokrati.

Men allt är relativt och Erik Amnå listade fyra områden med förbättringspotential under sin avskedsföreläsning. Han konstaterade att Sverige är det mest ojämlika landet i Norden och att skillnaden har ökat. Ojämlikheten märks i bristande social delaktighet.

Erik Amnå tackas av vid kaffet efter avskedsföreläsningen.

Erik Amnå uppvaktas vid kaffet efter avskedsföreläsningen.

Bristen på delaktighet är synlig i politiskt valda församlingar, motorn i den representativa demokratin.

– Befolkningen speglas inte här och vi vet att närvaron av olika grupper påverkar politikens innehåll. I dag är andelen representanter för unga, äldre och människor med utländsk bakgrund oproportionerligt låg, säger Erik Amnå.

En orsak är att de politiska partierna inte klarar av att hantera ”mellanvalsrummet”, den tid som finns att engagera och ge utrymme för politisk bildning. De grupper som hamnat mest i skuggan är män i förorter med utländsk bakgrund och män på landsbygden med svensk bakgrund.

– De har allra svårast att identifiera sig med det politiska livet. Män på landet blir kvar medan deras systrar flyttar. Dessa ”skogspojkar” har sämre hälsa som grupp och ser feminister och 08-or som ett hot.

Unga starkt styrda av medier

Ytterligare faktorer som förändrar den relativt stabila demokratin i Sverige är hur unga ställer sig till traditionell politik. Forskningsprogrammet Ungdomars politiska utveckling visade att nära hälften av de unga idag intar läget ”stand by”, de litar på samhället men engagerar sig inte på traditionellt vis utan kliver fram när de anser att det är nödvändigt, och då i nyskapade former.

– Det finns ingen anledning till direkt oro för ungas engagemang. Men det finns en risk i att de agerar när det är för sent eftersom de är väldigt styrda av media – och idag krymper media, säger Erik Amnå.

Ytterligare ett orosmoln är opinionsbildningen, med en ökad polarisering och framgång för extrema partier. Högerpopulisterna har lyckats fånga upp många som känner sig hunsade och maktlösa i samhället och familjen. Det handlar inte i grunden om invandrarfientlighet enligt Erik Amnå.

Passionen för demokrati följer alltså med i livet som pensionär. Men det finns annat: åtta barnbarn, sju pojkar och en flicka.

Text: Maria Elisson
Foto: Hans Jonsson och Maria Elisson