Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Nya innovationer ska lösa samhällsutmaningar

Laila Berglund, Miriam von Schantz, Veikko Pelto-Piri, Joakim Norberg, Åsa Källström och Josefine Karlsson

Laila Berglund, Miriam von Schantz, Veikko Pelto-Piri, Joakim Norberg, Åsa Källström och Josefine Karlsson är de sex nya deltagarna i Social Impact Lab.

Minskad köttkonsumtion, ett vaccinationskort mot fejkade filmer och en modell som ska förhindra att unga hoppar av skolan. Det är några av idéerna som deltagarna i årets omgång av Social Impact Lab kommer att jobba med.

Innovation som löser samhällsutmaningar

Social Impact Lab finns för att forskning och kompetens vid Örebro universitet ska bidra till nya lösningar på aktuella samhällsutmaningar.

Varje år deltar mellan sex och åtta personer, som en dag i veckan får utveckla sin idé tillsammans med de övriga deltagarna i labbet. I stödet ingår även rådgivningssamtal och ett utvecklingsprogram.

Social Impact Lab har funnit sedan 2017 och startade som en del i projektet Access och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Labbet utvecklas och etableras vidare med stöd av Vinnova och projektet Social Impact Innovation Support. Det sker i samarbete med Inkubera, Svenska Kyrkan  och Innovationskontoret Fyrklövern där Linnéuniversitet, Mittuniversitet, Karlstads universitet och Örebro universitet ingår. Även Länsstyrelsen i Örebro län finns med som stöd under 2019.

Fem forskare och en extern deltagare från regionen utgör det nya gänget vid Social Impact Lab på Örebro universitet. Under hela 2019 kommer de att jobba en dag i veckan med att utveckla sina idéer till sociala innovationer.

– Det handlar om idéer som ska leda till innovativa lösningar på sociala utmaningar. Tanken är att idéerna ska erbjudas till och utvecklas tillsammans med samhällets olika aktörer, säger Åsa Allard, verksamhetsledare på Social Impact Lab.

Miriam von Schantz är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon kommer att jobba med att utveckla ett slags audiovisuellt vaccinationskort, som ska hjälpa oss att tänka kritiskt kring rörliga bilder. Något som är högaktuellt genom debatten om deepfakes, alltså manipulerade filmer där avancerad teknik använts för att få oss att tro att exempelvis en politiker har sagt saker som hen aldrig har gjort.

– Bristande kompetens att förhålla sig kritiskt till rörliga bilder och hur dessa relaterar till verkligheten har långtgående konsekvenser för både demokratin och individens välbefinnande.

Enligt Miriam von Schantz har problematiken med åskådarens relation till rörliga bilder och dess sanningsanspråk funnits lika länge som vi har haft rörliga bilder.  Men frågan blir allt mer komplex i ett samhälle som präglas mer och mer av digital kommunikation.

– Det kommer nya digitala verktyg hela tiden som försvårar för oss som medborgare att veta vad som är sant eller inte, säger hon.

Bättre vård för patienter inom slutenvården

Veikko Pelto-Piri är socionom och forskar vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han är också affilierad forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. Hans mål är att ta fram ett program som ska förbättra både arbetsmiljön och vården för patienter som finns inom den psykiatriska heldygnsvården.

– Med jämna mellanrum uppmärksammas brister inom det här området, men de statliga satsningar som görs handlar oftast om öppenvården och sällan om de patienter som finns inom den slutna psykiatrin.

Veikko Pelto-Piri har inspirerats av en brittisk modell, som han hoppas kunna anpassa efter svenska förhållanden.

– Målet är både att stärka personalen och att minska sjukskrivningstiden för patienter, säger han.

Josefine Karlsson vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap forskar om kognitiva läsförståelseprocesser hos barn. Hon ska under året samarbeta med AI-forskare och lärare för att vidareutveckla sin innovation: en digital läskompis som ska hjälpa barn med lässtrategier och få barnen att själva fundera kring sin läsförståelse.

– Jag har burit med mig den här idén och testat den i olika sammanhang under ett par år. Nu får jag äntligen en chans att sjösätta idén och jobba fram något konkret.

Vill minska köttkonsumtionen

Joakim Norberg är psykolog och lektor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Han kommer att titta på hur till exempel skolbespisningar och matvarubutiker skulle kunna utformas så att konsumenterna lättare kan välja vegetariska produkter i stället för kött.

– Vår omfattande köttkonsumtion är en starkt bidragande orsak till flera av vår tids mest akuta samhällsproblem, som klimatförändringar och välfärdssjukdomar. Genom att hjälpa fler människor att välja vegetarisk mat hoppas jag att vi kommer att kunna se förbättringar i både folkhälsa och miljö.

Laila Berglund jobbar som utvecklingsledare inom området för utbildning och arbetsmarknad på Region Örebro län. De senaste tre åren har hon varit projektledare för #jagmed - unga till utbildning och arbete, ett projekt som handlar om att förebygga att ungdomar mellan 15-24 år hoppar av skolan och att motivera ungdomar som redan har hoppat av att komma tillbaka till studierna.

Under sitt år i Social Impact Lab hoppas hon kunna utveckla en modell som förebygger skolavhopp. Modellen bygger på metoder, arbetssätt och resultat från de projekt som pågår inom #jagmed.

– Närmast mig finns alltid barnen och ungdomarna. Mitt arbete ska bidra till att göra en positiv skillnad för individen och jag kommer att jobba med organisationer som vill testa, utveckla och implementera nya metoder och arbetssätt som funkar för att få fler ungdomar att klara av skolan, säger hon.

Stöd för våldsutsatta barn

Ett av målen för Social Impact Lab är att forskning och kunskap som finns vid Örebro universitet ska nå ut i samhället och göra nytta. Något som Åsa Källström, professor i socialt arbete, ser fram emot. Hennes idé handlar om att utveckla ett nytt arbetssätt för individuellt stöd till barn som utsatts för våld i hemmet, baserat på ny svensk forskning och erfarenheter från både Sverige och andra länder.

– Jag har forskat om våldsutsatta barn och insatser för dem i mer än 20 år, så jag känner ett samhällsansvar för att använda resultaten av min och mina kollegors forskning till något som kan förbättra livskvaliteten för dessa barn, säger Åsa Källström, professor i socialt arbete.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Jesper Eriksson