Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Vägen mot det hållbara samhället kräver genomgripande förändringar

På bilden syns sex av författarna till artikeln om vägen mot det hållbara samhället: Magnus Boström, Sebastian Svenberg, Johan Öhman, Erik Hysing, Monika Berg och Erik Andersson.

Sex av författarna till artikeln om vägen mot det hållbara samhället: Magnus Boström, Sebastian Svenberg, Johan Öhman, Erik Hysing, Monika Berg och Erik Andersson.

Vägen mot det hållbara samhället kommer att bli svår och konfliktfylld. Genomgripande samhällsförändringar krävs och politiker, beslutsfattare och medborgare måste förändra sina tankemönster i grunden. Det skriver 14 forskare vid Örebro universitet i en artikel som publicerats i tidskriften Sustainability.

Författarna till artikeln är: Magnus Boström, Erik Andersson, Monika Berg, Karin M Gustafsson, Eva Gustavsson, Erik Hysing, Rolf Lidskog, Erik Löfmarck, Maria Ojala, Jan Olsson, Benedict E Singleton, Sebastian Svenberg, Ylva Uggla och Johan Öhman.

Här kan du läsa artikeln i sin helhet: Conditions for Transformative Learning for Sustainable Development: A Theoretical Review and Approach.

På Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Humus, har 14 forskare från fem discipliner gått samman och skrivit en artikel om vad som krävs för att nå det hållbara samhället.

– Texten är resultatet av ett kollektivt och spännande tvärvetenskapligt samarbete, säger Magnus Boström som är professor i sociologi och som har forskat mycket om miljö- och hållbarhetsfrågor.

Ett av artikelns budskap är att vi i dag inte vet hur det hållbara samhället ser ut – vi strävar mot något okänt och på vägen kommer vi att tvingas lösa en mängd olika problem.

– Därför inbegriper det här arbetet en lärandeprocess, vi måste lära oss samtidigt som vi skapar det hållbara samhället. Dessutom krävs att vi i grunden förändrar våra tankemönster och världsbilder – det vi kallar ett transformativt lärande. Vi kanske måste ge upp det vi tar för givet, hur vi tänker kring sådant som ekonomi, konsumtion, transporter och matvanor, säger Johan Öhman, professor i pedagogik.

Del av ett sammanhang

Den enskilde individen kan inte uppnå förändring på egen hand. För att åstadkomma den nödvändiga, strukturella samhällsomställningen måste forskare och beslutsfattare se på människan som en del av olika sammanhang. Det kan vara skolan, familjen, jobbet, en förening eller platsen där du lever.

– Människor formas av sammanhangen de befinner sig i. Därför är det viktigt att vi ser på individen som en del av en större helhet och inte bara pekar på honom eller henne som exempelvis en enskild konsument, säger statsvetaren Erik Hysing.

Artikelförfattarna understryker att vägen till det hållbara samhället kommer att bli konfliktfylld. Protesterna mot höjda drivmedelsskatter i Frankrike är ett utmärkt exempel på det. Här finns en klassaspekt liksom en motsättning mellan stad och land.

– Händelserna i Frankrike visar vad som väntar oss i framtiden. Politiker och beslutsfattare måste vara förberedda på konflikter och på att ta itu med rättvisefrågor. Att ställa hårda miljökrav utan att ta hänsyn till vilka som drabbas kommer inte att fungera, säger Magnus Boström.

Inte bara de svaga förlorar

Men det är inte bara de svaga grupperna som riskerar att förlora på processen.

– Om vi strävar mot ett fossilfritt samhälle är det ganska givet att fossilindustrin blir en förlorare, konstaterar Magnus Boström.

Det är han som har lett arbetet med att skriva texten. Att så många som 14 forskare står bakom en artikel är – till skillnad från exempelvis naturvetenskapen – ovanligt inom humaniora och samhällsvetenskapen.

– En rolig och lärorik process. Det har gått smidigt även om man ibland har fått stöta och blöta perspektiven. Vad menar till exempel en pedagog och en statsvetare när de pratar om ”lärande”? Är det samma sak? berättar Magnus Boström.

Idé som bar frukt

Erik Hysing och Johan Öhman pekar på det goda samarbetsklimatet på institutionen som en förklaring till samarbetet.

– Under lång tid har vi skapat en relation och förståelse för varandras ämnen och kompetenser. Bland annat har vi ett klimatnätverk med en pågående seminarieserie sedan 10-15 år tillbaka, säger Erik Hysing.

– Det här var tanken med Humus från början – att samarbeten skulle uppstå när forskare från flera olika ämnen placerades i samma hus. Nu börjar den idén bära frukt, säger Johan Öhman.

Text och foto: Mattias Frödén