Forskningsprojekt

Hypolaktasi

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Avslutat

Kontaktperson

Extern

Forskningsämne

Laktosintolerans – adult hypolaktasi beror på att produktionen av enzymet laktas, som produceras i tarmens epitelceller, är nedsatt eller upphävd. Vid brist på enzymet kommer laktoset inte att brytas ned till glukos och galaktos utan det blir kvar i tarmen och via osmotiska processer och bakteriell nedbrytning får individen besvär med lös avföring, gaser och magsmärtor. Nästan alla barn föds med tillräcklig mängd av enzymet laktas för att ta hand om modersmjölkens laktos. Hos de flesta tillbakabildas sedan laktaset med början vid 2-5 års ålder. Större delen av världens vuxna befolkning har reducerad laktostolerans. I Skandinavien har befolkningen lägst förekomst av laktosintolerans. Den mutation som gör att en individ är laktostolerant upptäcktes 2002 av ett finskt forskarlag. Genen kallas MCM6 och mutationen är ett enparsbyte -13910C-T. Orsaken till att det tagit så lång tid att hitta den mutation som upphäver den normala, fysiologiska laktosintoleransen som vuxna skall ha, är att den inte sitter i genen på själva laktasenzymet utan en lång sträcka uppströms på samma kromosom i MCM6–genen.

Vi har nyligen funnit att prevalensen av laktosintolerans är cirka 5 % hos en äldre svensk population men i en yngre svensk population nästan 10 %, den ökade prevalensen hos de yngre beror sannolikt till stor del på att denna population i betydligt större utsträckning består av individer med invandrarbakgrund. Vi har också funnit att hos en yngre population med laktosintolerans är intaget av mjölk och mjölkprodukter lägre än hos laktostoleranta. Detta medför lägre kalciumintag som man kanske behöver åtgärda.

Avsikten med de fortsatta studierna är att ytterligare undersöka om yngre individer med laktosintolerans får en påverkan på sitt kostintag, vad detta eventuellt betyder för risken att utveckla övervikt och på motionsaktivitet. Vidare avser vi att utreda samstämmigheten i tidigare undersökningsmetoder mot metoden med gentypning och vilka konsekvenser diagnossättning med tidigare metoder haft för patienter.

Från en population med barn och ungdomar, cirka 700 individer, finns data kring kostintag, vikt, medjeomfång, fysisk aktivitet och arbetsförmåga samt genotyp vad gäller laktosintolerans.

I en annan population har drygt 400 individer genomgått undersökning med laktosbelastning på Kliniskt fysiologiska laboratoriet USÖ. Enkät kommer att skickas till dessa individer med frågor kring mag-tarmbesvär efter intag av mjölk och/eller mjölkprodukter. Prov från munslemhinnan för genotypning kommer även att tas. Undersökningarna har precis startats.

Forskare

Finansiärer

  • Region Örebro Län

Samarbetspartners

  • Anette Forsberg, Örebro Läns Landsting