Institutionen för hälsovetenskaper

Ny studie kan underlätta valet av behandling för patienter med IBD

Omslagsbild från tidskriften Alimentary Pharmacology and Therapeutics.

Omslagsbild från tidskriften Alimentary Pharmacology and Therapeutics.

I en ny studie har forskare från Örebro universitet och Karolinska Institutet jämfört två grupper av biologiska läkemedel som ges till patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.
Resultaten visar att de två behandlingsalternativen inte skiljer sig åt. Det innebär att valet av läkemedel kan baseras på patienternas individuella behov och preferenser.

Läs den vetenskapliga artikeln “Drug survival of anti-TNF agents compared with vedolizumab as a second-line biological treatment in inflammatory bowel disease: results from nationwide Swedish registers” som nyligen publicerades i tidskriften Alimentary Pharmacology and Therapeutics. Artikeln var en av tidskriftens mest nedladdade under decembermånad.

Både TNF-hämmare och vedolizumab är läkemedel som patienter med IBD kan få när konventionell terapi inte ger önskvärda resultat. De klassas båda som biologiska läkemedel som innebär att den aktiva substansen har framställts ur levande celler eller vävnad – i det här fallet antikroppar. En del patienter svarar inte på det första biologiska läkemedlet och får byta biologiskt preparat, så kallad andra linjens biologisk behandling.

– Våra resultat visar att de två olika behandlingsalternativen inte skiljer sig åt vid behandling av IBD, säger Sara Rundquist, läkare och doktorand i medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Studier som jämför andra linjens biologisk behandling vid IBD är få och ökad kunskap är till stor hjälp då medicinerna skiljer sig åt på fler plan. Till exempel kan vissa av preparaten tas som en spruta hemma medan andra måste tas i form av ett dropp på sjukhuset.

– Då kan man vid valet av behandling ta hänsyn till andra faktorer som patienternas egna preferenser och kostnadseffektivitet, säger Sara Rundquist.

Kombination av flera svenska register

Sara Rundquist

Sara Rundquist.

Studien bygger på data samlad mellan 2014–2016 från flera olika nationella medicinska register, bland annat det svenska nationella kvalitetsregistret för inflammatorisk tarmsjukdom (SWIBREG). I registerna har forskarna identifierat de närmare 1 400 vuxna patienter diagnosticerade med IBD och som har fått andra linjens behandling med biologiska läkemedel. I ett nästa steg använde de statistiska metoder för att få jämförbara grupper – cirka 200 patienter diagnosticerade med Crohns sjukdom och 200 med ulcerös kolit som har påbörjat behandlingen med antingen TFN-hämmare eller vedolizumab ringades in.

Studiens resultat gäller vuxna över 18 år diagnosticerade med just Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Idag räknar man med att över 80 000 svenskar lever med IBD och antalet patienter fortsätter att öka.

– Sjukdomarna är kroniska och patienterna behöver oftast få livslång behandling. Därför är också ny kunskap om olika behandlingsalternativ av största vikt för den här patientgruppen, säger Sara Rundquist.

Text: Jasenka Dobric
Foto: Region Örebro Län 

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

IBD karakteriseras av en kronisk inflammation i tarmens slemhinna. Orsaken till sjukdomen är ofullständigt kartlagd, men både arv och miljö är av betydelse. Sjukdomen är kronisk, debuterar ofta vid 15–40 års ålder och går vanligen i skov med längre perioder av låg eller ingen sjukdomsaktivitet. 

Källa: internetmedicin.se