Institutionen för hälsovetenskaper

Ny studie om förskolebarn med tal- och språksvårigheter

Cecilia Nakeva von Mentzer och Parivash Ranjbar pratar med varandra i arbetsrummet.

Cecilia Nakeva von Mentzer och Parivash Ranjbar ska forska om tal- och språksvårigheter.

Att som barn ha svårt att tala och göra sig förstådd kan leda till problem ända upp i vuxen ålder – och påverka både utbildning och jobb. Två forskare vid Örebro universitet ska undersöka hur familj, vänner och pedagoger kan underlätta för förskolebarn som har problem med tal och språk.

Forskarna har fått forskningsstipendium från Majblommans riksförbund och ALF-medel från Region Örebro län. Tjugo barn mellan fem och sex år ska vara med i studien. Hälften av barnen har normal hörsel och hälften har hörselnedsättning. Studien kommer pågå i två år.

– Det kan till exempel handla om barn som inte talar rent och därför har svårt att göra sig förstådda, säger Cecilia Nakeva von Mentzer, logoped och forskare i handikappvetenskap, som genomför studien tillsammans med kollegan Parivash Ranjbar.

Tal- och språkstörning är den vanligaste kommunikativa funktionsnedsättningen i förskoleåldern och drabbar cirka sju procent av alla barn – bara i Stockholm föds varje år 2 000 barn som under sin uppväxt får problem med detta.

Svårt att göra sin röst hörd

När det gäller barn med hörselskada är det nästan 60 procent som har någon form av språkstörning.

– Barn med tal- och språkstörning har svårt att göra sin röst hörd. Att inte kunna tala så andra förstår påverkar förmågan att skapa vänskapsrelationer och att komma till sin rätt i inlärningssituationer, säger Cecilia Nakeva von Mentzer.

Det kan leda till frustration och isolering. Men, om omgivningen har kunskap om tal- och språkstörning och en lyhörd inställning, kan konsekvenserna mildras. Det är därför forskarna vill undersöka vilket bemötande som skapar bästa möjliga förutsättningar.

Människor märker inte alltid något

– Majoriteten av barn med hörselskador har en lindrig till måttlig skada. De reagerar ofta som om de hör och därför märker inte alltid människor i omgivningen något. Det leder till att barnet inte får den anpassning och den språkliga stimulans som behövs, säger Parivash Ranjbar.

– Vi vill belysa barnets, vårdnadshavarens och pedagogens erfarenheter. Vi ska undersöka om och i sådana fall hur tal- och språkstörning påverkar barnens aktivitet och känsla av delaktighet i vardagen genom ett nytt instrument som kan ge nya infallsvinklar, säger Cecilia Nakeva von Mentzer.

Text: Linda Harradine
Foto: Privat