Handelshögskolan vid Örebro universitet

Kontroll som stöttar ger goda resultat i internationellt bistånd

Raymond Ndikumana

– Om chefer inom mottagarorganisationerna uppfattar kontrollen som stöttande är sannolikheten större att de blir framgångsrika, säger Raymond Ndikumana.

En kontroll som är stöttande och tillåter mellanchefer att reparera misstag. Det fungerar bättre än att kontrollera med tvång.
– Jag hoppas att chefer på alla nivåer kan få insikter om hur de ska skapa en god arbetsmiljö som är inriktad på resultat, säger Raymond Ndikumana, vars doktorsavhandling i företagsekonomi är en del av ett forskningssamarbete mellan Rwanda och Sverige.

I ett forskningssamarbete med statliga University of Rwanda bidrar Sida i utvecklingen av universitetets forskningsmiljö och utbildning av studenter på magister- och doktorandnivå.

Projektet pågår 2015–2021 innefattar 14 svenska lärosäten och även sex regionala universitet i Rwanda.

Raymond Ndikumanas avhandling handlar om olika former att styrning, där kontrollen kan vara tvingande – eller möjliggörande. Han har granskat internationella utvecklingsprogram i fem länder – Rwanda, Tanzania, Etiopien, Uganda och Moçambique – som alla stöds av Sverige.

– Det finns ett krav på att dessa organisationer ska kontrolleras så att de är effektiva för att uppfattas som legitima. Å andra sidan finns det en risk att kontrollerna blir alltför byråkratiska, konstaterar Raymond Ndikumana.

Väldigt olika förutsättningar

En orsak är att internationella givarorganisationer använder sig av samma typ av kontrollsystem, mått på prestationer och sätt att påverka resultatet. Detta trots att förutsättningarna kan vara väldigt olika hos de mottagande biståndsorganisationerna.

– Om chefer inom mottagarorganisationerna uppfattar kontrollen som stöttande är sannolikheten större att de blir framgångsrika, säger Raymond Ndikumana.

En annan slutsats utifrån studier i avhandlingen är att ett framgångsrikt system för kontroller beror på individerna inom organisationerna. En tidigare uppfattning är att utbildning och erfarenhet av arbetet i sig är viktigt för att systemen för kontroll ska lyckas.

– Mitt resultat visar att det är kunskap om, och förståelse för själva kontrollsystemet som är avgörande. Det handlar om förståelse för den bakomliggande logiken och det större sammanhanget.

En kultur av tillit

Omfattande kontroller som kommer från toppen är alltså problematiska när de uppfattas som betungande och tvingande.

– Det är avgörande hur de tas emot och om de uppfattas som en möjlighet och inte tvång. De som styr måste inse att resultatet är beroende av hur kontrollen tas emot och används av enskilda och en kultur som bygger på tillit är en väg till framgång.

Han hoppas på att avhandlingen ska kunna användas i praktiken vara en del av en god och produktiv arbetsmiljö:

– Chefer måste vara medvetna om hur individer i organisationen agerar utifrån kontroller, för att kunna nå bästa resultat.

Text: Maria Elisson
Foto: Privat