Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Bra belysning och att känna sina grannar ökar tryggheten

Gruppbild på  studenter och medarbetare från Örebro universitet och ÖBO.

Peter Hovlund (distriktschef för ÖBO Vivalla och Baronbackarna), Mattias Dyrvik, (samverkanskoordinator vid Örebro universitet), Jacob Ström (student), Anna-Carin B Magnusson (utvecklingschef ÖBO), Lovisa Elfström (student), Hilal Ünlü (student), Elina Johansson (student) och Ronja Khan (student).

Bra belysning och att känna sina grannar är viktigt för att människor ska känna sig trygga. Det visar en undersökning som fem studenter vid Örebro universitet gjort på uppdrag av Örebrobostäder AB, ÖBO.

Studenternas uppdrag var att utveckla ÖBO:s trygghetsarbete med fokus på lägenhet, gemensamma ytor och gårdsmiljöer och därigenom hitta nya vägar framåt inom såväl social innovation som tekniska eller digitala lösningar. För att få in olika infallsvinklar och perspektiv till projektet anställdes fem studenter från olika utbildningar vid Örebro universitet.

Studenterna har med stöd av Mattias Dyrvik, samverkanskoordinator vid Örebro universitet, arbetat utifrån metoden Design thinking. De började med att analysera information från ÖBO och enkäter som ÖBO har genomfört tidigare och kompletterade dessa med bland annat intervjuer med de boende. Gruppen analyserade materialet för att sedan arbeta fram nya förslag på hur ÖBO kan öka tryggheten för sina boende.

– Vårt och ÖBO:s material pekade på två variabler för ökad trygghetskänsla – belysning och grannkännedom, säger Hilal Ünlü som har tagit examen från programmet Offentlig förvaltning och ledning.

I nästa steg tog studenterna fram konkreta förslag till ÖBO. En idé är att skapa en plattform för grannar att kommunicera med varandra.

– Med hjälp av en plattform kan man enkelt kontakta sina grannar och ställa frågor som gäller allt från att låna en borrmaskin till att få hjälp med att gå ut med hunden, berättar Hilal Ünlü.

Frågan om felanmälan av belysning eller andra fel på allmänna ytor vill studenterna lösa genom tydligare översikt, enklare hantering och kortare ledtider.

Förslaget är att felanmälan i gemensamma utrymmen ska registreras i ÖBO-appen så att hyresgästerna enkelt kan se om en felanmälan är registrerad och åtgärdad och helst ska den anmälas automatiskt genom sensorer och artificiell intelligens (AI).

– I vår undersökning såg vi att boende gör felanmälan direkt när det gäller den egna bostaden, men när det gäller allmänna ytor är det lätt att tro att någon annan gör det. Genom appen kan man lätt se om anmälan är gjord och om anmälan görs av lampan genom sensorer eller AI blir ledtiderna ännu kortare, säger Hilal Ünlü.

Sommarjobbet – ett pilotprojekt i samverkan

Samarbetet mellan Örebro universitet och ÖBO är ett pilotprojekt för att hitta nya samverkansformer, samtidigt som studenterna ges möjlighet att arbeta med innovation och innovationsprocesser.

– Projektet blev precis som ÖBO hoppades på, studenternas arbete är över förväntan, säger Peter Hovlund, distriktschef för ÖBO Vivalla och Baronbackarna.

– Sammanlagt 30 studenter sökte sommarjobbet. Studenterna som fick uppdraget har studerat inom områdena statskunskap, samhällsplanering, sociologi, kriminologi och medie- och kommunikationsvetenskap, säger Mattias Dyrvik.

– Våra akademiska bakgrunder och olika perspektiv har bidragit till att projektet har blivit så bra som det blev. Jag har fått nya infallsvinklar och lärt mig mycket från deltagarna i teamet, säger Elina Johansson som har tagit examen från Kandidatprogram i samhällsanalys.

Text och foto: Anna Asplund

Exempel på Design thinking

Discovery

Studentteamen får en spännande utmaning där första steget innebär att studenterna ska forma sin bild av utmaningen. Detta sker genom olika former av datainsamling för att därigenom finna olika perspektiv på den aktuella utmaningen.

Interpretation

När teamen har samlat informationen så blir steg två att analysera och förstå det material som har samlats in utifrån studenternas olika erfarenheter och utbildningsbakgrunder.

Ideation

Idégenerering – nu går teamen in i den mer kreativa fasen och skapar nya idéer utifrån det som kommit fram i steg 2. I steg tre handlar det om att upptäcka möjligheter och lösningar, här är det kvantitet före kvalitet som gäller.

Experimentation

I detta steg är det dags att pröva om idéerna som arbetades fram i steg tre håller. Det är dags att skapa olika typer av prototyper som kan användas för att testa teamens idéer.

Evolution

I det femte steget får studenterna reflektera över resultaten av de experiment och erfarenheter de har gjort. Hur kan ni vidareutveckla det som skapats?

Metoden är baserad på designföretaget IDEO:s design thinking modell