Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Innovativa samhällsidéer i fokus när Social Impact Lab presenterade årets arbete

Social Impact Lab-gänget har presenterat årets arbete.

Social Impact Lab består i år av Marie Cesares Olsson, Susanne Strand, Erik Witte, Mats Eriksson och Andreas Nilsson.

Det hälsosamma åldrandet, psykisk ohälsa bland unga, bättre stöd för stalkningsutsatta, ett innovativt hörseltest och stöttning för kriskommunikatörer. Årets idéer inom Social Impact Lab spänner över ett brett område, men har alla samma utgångspunkt: att hjälpa till att göra samhället bättre.

Social Impact Lab är en innovationsmiljö och ett program med fokus på innovationer för social hållbarhet. Programmet ger stöd och kompetens för en innovativ idéutveckling och pågår under ett år med regelbundna träffar en dag i veckan. I Social Impact Lab medverkar forskare och undervisande personal från Örebro universitet men även medarbetare från andra organisationer. Läs mer här.

I torsdags höll Social Impact Lab sitt årliga seminarium för att berätta om årets idéer. I stället för på campus skedde seminariet i år digitalt.

– Det har varit ett väldigt speciellt år. Vi har fått ställa om. Vi har fixat det, men det har varit annorlunda. Trots det har målsättningen och syftet med Social Impact Lab varit densamma, säger Åsa Allard, verksamhetsledare.

Digitalt verktyg ska främja hälsosamt åldrande

Andreas Nilsson, lektor vid Institutionen för hälsovetenskaper, har under året arbetat med att utveckla en ny form av hälsorådgivning som syftar till att främja ett hälsosamt åldrande utifrån biologiska hälsomarkörer, levnadsvanor, samt stöd till livsstilsförändring.

Andreas Nilsson.

Andreas Nilsson.

– Vi ser ett framtida ökande tryck på hälso- och sjukvården och för att möta den utmaningen finns nationella riktlinjer om att vi ska arbeta mer förebyggande. I det förebyggande arbetet ingår hälsorådgivning vad gäller matvanor och fysisk aktivitet. Min idé har gått ut på att utveckla ett digitalt verktyg som genererar ett evidensbaserat hälsoindex som visar var en person befinner sig och även en plan för hur hälsovanorna kan förändras. Fördelen är att man på så sätt standardiserar rådgivningen och gör den mer effektiv. Det ger också större möjligheter att skräddarsy individuella lösningar, säger Andreas Nilsson.

Kunskapscenter stöttar stalkningsutsatta

Susanne Strand, docent i kriminologi, har utvecklat en idé om en modell som dels kan hjälpa organisationer och företag att upptäcka stalkning i ett tidigt skede, dels kan hjälpa till med riskbedömning och riskhantering så att de som utsätts för stalkning får det stöd och den hjälp de behöver.

Susanne Strand.

Susanne Strand.

– Nio procent av Sveriges befolkning har någon gång varit utsatt för en stalkare, det är alltså oerhört vanligt. Att vara utsatt för en stalkare är väldigt utmattande och det finns i dag ingen som specifikt kan hjälpa den gruppen. Det jag jobbar med är att skapa ett kunskapscenter för stalkning. Vi vill kunna erbjuda information, kurser och skapa gemensamma ytor. Vi vill också erbjuda hjälp att bedöma risker; hur farlig är en specifik situation? Jag har också påbörjat en bok som ska bli ett kunskapsstöd som riktar sig till andra än akademiker. Jag hoppas att kunskapscentret ska kunna starta under nästa år, säger Susanne Strand.

Ny databas ska underlätta kriskommunikation

En av de andra deltagarna, Mats Eriksson som är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, fick under året se sin idé aktualiseras på ett oväntat dramatiskt sätt. Mats skulle jobba med verktyg för att hjälpa krishanterare och kommunikatörer under en pågående kris. Bara någon månad in på året slog den största krisen på länge - coronapandemin - till.

Mats Eriksson.

Mats Eriksson.

– En viktig del i kriskommunikationen handlar om myndigheternas webbsidor. De är i dag förberedda för att fungera som nav i en kriskommunikation. Men när väl skarpt läge uppstår blir det ofta svårt för kommunikatörerna eftersom det uppstår en pressad och stressad situation. Det är här min Social Impact Lab-idé kommer in i bilden. Den består av en webbaserad databas där pressade kriskommunikatörer på ett enkelt sätt kan spara ned vad de gör. När andra kommunikatörer hamnar i liknande situationer kan de söka i databasen och lära sig hur man kan arbeta. Jag har under året fått ett nytt forskningsprojekt beviljat, så jag kommer att gå vidare som forskare inom det här och då ta med mig den här idén in i det arbetet, säger Mats Eriksson.

Innovativt hörseltest hjälper hörselnedsatta

Erik Witte, universitetsadjunkt och forskarstuderande vid Institutionen för hälsovetenskaper, har under året vidareutvecklat sin innovation SiP-testet, vilket är ett nytt hörseltest för att mäta fonemuppfattning i realistiska ljudmiljöer.

Erik Witte.

Erik Witte.

– Tekniken i de nuvarande testen är ifrån 1950-talet. Det har kommit nyare test sedan dess, men ingen av dem har slagit igenom. Mitt test mäter inte på helordsnivå, utan på språkljudsnivå. Det är väldigt flexibelt, så man kan ställa in att enbart mäta exempelvis högfrekventa språkljud. Då får man ett känsligt instrument som även kan upptäcka mindre förändringar. Det är ett mer pålitligt sätt att utvärdera insatser, som till exempel hörapparatanpassning, säger Erik Witte.

Vill vända trenden med ökad psykisk ohälsa bland unga

Marie Cesares Olsson är folkhälsovetare och utvecklingsledare inom Regional utveckling på Region Örebro län. Maries projekt har handlat om att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom familjecentralen.

Marie Cesares Olsson.

Marie Cesares Olsson.

– Jag drivs av att få jobba med folkhälsofrågor kopplat till barn och unga. I dag finns en ökad oro och psykisk ohälsa bland barn och unga som har ökat och trenden tenderar att gå ned i åldrarna. Det är frågor som driver mig och för att göra något åt det måste man jobba både förebyggande och främjande. I Social Impact Lab har jag försökt ta reda på vad som görs på familjecentralerna och vad det får för effekter. Jag håller på att ta fram ett material som ska stödja beslutsfattare. Min plan är att bli klar under våren och kunna lansera den nästa år, säger Marie Cesares Olsson.

Text och foto: Jesper Eriksson