Låg födelsevikt och låg puls ökar risken att bli kriminell
Både arv och miljö har en påverkan på risken för att personer ska börja begå brott. I sin nya doktorsavhandling har Sofi Oskarsson undersökt några biologiska riskfaktorer och sett att de har gett en ökad risk för brottslighet.
Låg födelsevikt eller en låg vilopuls kan öka risken för att personer ska begå brott.
Det visar den första doktorsavhandlingen i kriminologi vid Örebro universitet. I den har biologiska riskfaktorer för brottslighet studerats.
– Det här kan tillföra en ny dimension som gör att vi förstår kriminalitet lite bättre, säger Sofi Oskarsson.
Med hjälp av en rad stora svenska register har Sofi Oskarsson kunnat följa ett par miljoner svenskar.
Genom att samköra födelsedata med andra register, som de över mönstring och personer dömda för brott, har det gått att titta närmare på hur olika biologiska faktorer har påverkat risken för brottslighet.
– Vi vet väldigt mycket om sociala och psykologiska riskfaktorer. Men vi vet väldigt lite om biologi, säger Sofi Oskarsson.
Hon har bland annat valt att titta närmare på starten på livet och de data som finns från förlossningar. Studien visar att risken för att senare i livet bli dömd för brott är förhöjd för de barn som väger under 2, 5 kilo vid födseln. Även i gruppen 2,5 - 3,5 kilo syntes detta, liksom vid en mindre huvudomkrets än normalt och vid en liten fostertillväxt.
Kritiskt under graviditeten
På vissa områden syns också könsskillnader. Riskökningarna är ibland högre för pojkar än för flickor. Pojkar som fötts för tidigt (innan 37 fullgångna veckor) visar också en ökad risk – men det gäller inte för flickor.
– Det är kritiskt under graviditeten och under förlossningen. Det handlar om utveckling av hjärnan och hela fostret. Det når sin kritiska kulmen under förlossningen, där det bland annat finns risk för syrebrist, säger Sofi Oskarsson.
För de flesta individer spelar riskökningarna ingen roll. De håller sig inom lagens råmärken, oavsett vikt vid födseln. Det är först när det handlar om mycket stora registergenomgångar som mönster börjar synas.
– Det är ju inte så att bara för att de här riskfaktorerna finns, så kommer man att begå brott. Det är viktigt att poängtera att resultaten är på gruppnivå och kan inte appliceras på individnivå, säger Sofi Oskarsson.
Risken ökar vid låg puls
I avhandlingen undersöks också risken för återfall i brott hos personer som har en låg vilopuls. Uppgifterna om puls och blodtryck från män som mönstrat, födda mellan 1958 och 1990, har samkörts med uppgifter från belastningsregistret om dömda män. Analysen visar att det finns en riskökning på 23 procent att återfalla i brott för dem som har en låg puls, mellan 35 och 60 slag i minuten.
Det är först under senare år som intresset har vaknat igen för att studera hur biologiska faktorer kan påverka risken för att hamna i kriminalitet. För det finns ett tungt arv från kriminologins fader, 1800-talsläkaren Cesare Lombroso, som i sina tidiga verk hävdade att det på utseendet gick att se vilka som var kriminella. Hans tankar fick under en period stor betydelse för både polis och rasbiologer.
– Det ligger kvar som en blöt filt över den här typen av forskning, säger Sofi Oskarsson.
Vår biologi påverkar oss
Men nu har den biologiska kriminologiforskningen skjutit fart, inte minst i USA. Och ett ökat intresse märks även i Sverige.
– Vår biologi påverkar vilka vi är. Inom psykologin är det inte märkligt att titta på hjärnan och hur den påverkar oss på olika sätt. Men just när det kommer till kriminologi är det svårt att ta till sig att biologi kan vara viktigt. Man får fajtas lite för att förklara att vi måste lyfta in den här aspekten också – utan att säga att biologin är det viktigaste.
Här kan du läsa hela Sofi Oskarssons avhandling ”Biological risk factors for crime”.
Text och foto: Jesper Mattsson