Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

"Det läkarkåren diskuterar blir ofta normerande"

Anna-Karin Larsson, historiker vid Örebro universitet.

Anna-Karin Larsson är historiker vid Örebro universitet. Arkivbild: Mattias Simonsson.

Från sociala problem - till diagnoser och skolstress. En ny studie visar skillnader i hur läkare uppmärksammat psykisk ohälsa bland unga i 40 år. – Läkarvetenskapen definierar ofta sociala problem i samhället, säger Anna-Karin Larsson, historiker vid Örebro universitet.

Fakta om Trestadsstudien

Forskningsprojektet pågick mellan 2014 och 2018.

Den historiska delstudien gjordes under 2017. Syftet var att ge en bild av vilka trender om psykisk ohälsa som återfinns inom medicinen i Läkartidningens artiklar under åren 1970-1979, 1990-1999 samt 2010-2017.

I en annan del av studien fick gymnasie- och högstadieelever i de kommunala skolorna varje år svara på enkätfrågor om sitt mående. Studien inkluderade unga i Örebro, Karlskoga och Köping.

Syftet med den forskningen var att följa hur ungdomarna mådde över tid och se hur det går att förebygga psykisk ohälsa bland unga.

I den så kallade Trestadsstudien har forskarna undersökt ungdomars psykiska ohälsa genom årliga enkäter. Det finns också en historisk delstudie i projektet. För att se hur diskussionen kring ungas psykiska ohälsa förändrats har forskaren Anna-Karin Larsson undersökt artiklar i Läkartidningen från 70-talet fram till i dag.

Forskningen visar vilka typer av problem som lyfts i den medicinska tidskriften, i vilken omfattning och på vilket sätt.

– Det läkarkåren diskuterar blir ofta normerande. I vårt samhälle har medicinen ett stort inflytande för hur vi ser på hälsofrågor och sociala problem. Jag hoppas att den här studien kan bidra med ett perspektiv på dagens frågor inom psykisk ohälsa.

Från positiv till negativ syn

På 70-talet började arbetet med ungdomspsykiatri och ungdomsmottagningar utvecklas i Sverige. Det fanns gott om jobb och en positiv framtidssyn, vilket återspeglas i Läkartidningen.

– Även om ohälsan ansågs öka, och det fanns en oro för social problematik, fanns det en inställning om att det kommer att bli bättre, säger Anna-Karin Larsson.

På 90-talet byttes optimism mot pessimism. Den ekonomiska krisen innebar stora nedskärningar inom skola och sjukvård, med större elevgrupper och arbetslöshet som resultat.

– Unga ansågs ha blivit mer pessimistiska när det kom till att få ett arbete, vilket bedömdes ha lett till en ökad psykisk ohälsa.

Mer fokus på tjejers mående

Under hela den undersökta perioden finns en uppfattning om att ohälsan ökar och att tjejer är mer utsatta för psykiska problem och besvär än killar. Den frågan lyfts fram alltmer.

– Om man på 70-talet pratade om ungdomars psykiska ohälsa så pratade man från 90-talet och 2010-talet om tjejers psykiska ohälsa, säger Anna-Karin Larsson.

Det som förändras är framförallt vilka hälsoproblem som tas upp och hur problemen förklaras. Under 70-talet låg fokus på att psykisk ohälsa ledde till sociala problem och olika typer av missbruk för killar. För tjejerna pratades det om depressioner och huvudvärk.

På 90-talet och 2010-talet handlar artiklarna i stället om att psykisk ohälsa visar sig genom skolstress och sömnsvårigheter. Med tiden blir det också vanligare med nya diagnoser, beteenden och symtom som självskadebeteende, adhd och ätstörningar. Under det senaste decenniet har levnadsvanor som leder till psykisk ohälsa uppmärksammats mer. Det gäller stillasittande, dåliga matvanor och skärmtid.

"Högre krav på att vi ska må jättebra hela tiden"

Anna-Karin Larsson påpekar att det är viktigt att komma ihåg att en ökad uppmärksamhet och en upplevd ökning av psykisk ohälsa inte behöver motsvaras av en verklig ökning.

– Det jag lyfter fram är att ohälsan i princip är omöjlig att jämföra över längre tid, eftersom till exempel diagnoser och statistik förändras. Dessutom är den här typen av symptom diffusa.

Den andra delen av studien visar att unga på gymnasiet mår bättre än högstadieelever. Här kan du läsa mer.

Text: Beatrice Emmerik