Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Örebroforskare vill förbättra den psykiatriska slutenvården

Veikko Pelto-Piri.

Den psykiatriska slutenvården ska bli bättre för patienterna. Det är målet för ett projekt med nationellt genomslag där forskare från Örebro universitet ingår.

– Forskningen har under många år konstaterat att miljön på slutenvårdsavdelningarna är trist och patienterna upplever inte att de får den vård de behöver. Det här vill vi försöka göra något åt, säger Veikko Pelto-Piri, utredare för område psykiatri vid Region Örebro län och forskare knuten till Örebro universitet.

Trygg och meningsfull psykiatrisk heldygnsvård heter projektet där forskare från Örebro och Umeå universitet är inkopplade. De kommer att samarbeta med fem regioner eller landsting, varav Örebro och Västerbotten i nuläget är klara.

England förebilden

Förebilden är England och två projekt inom den psykiatriska slutenvården, Star Wards och Safewards.

– Inom Star Wards har man med enkla medel skapat dagliga aktiviteter på avdelningarna, allt från att välkomna volontärer att göra insatser till att se till att det finns tillgång till brädspel och dvd-filmer. Det eliminerar inte bara tristess utan leder också till att patienterna återhämtar sig snabbare.

Samtalsbehandling är en annan central del inom Star Wards.

– Personalen har varje dag ett 15 minuter långt samtal med patienten där man går igenom vården och patientens situation i stort. Man tittar exempelvis på vilket yrke eller annan sysselsättning som patienten har – vad han eller hon kan rehabiliteras till.

Behöver börja tidigare

Det finns undantag, men generellt påbörjas denna process i Sverige först när patienten lämnat slutenvården och befinner sig inom öppenvården.

– I de flesta fall är slutenvården en plats där personalen ställer in mediciner och tar hand om det mest akuta. Men vi behöver börja med återhämtningsprocessen så tidigt som möjligt.

Det finns en omfattande forskning som visar att patienterna återhämtar sig snabbare om innehållet i vården ökar genom engagerad personal, sociala aktiviteter och samtalsbehandling.

– Dessutom minskar risken för hot och våld, vilket är mycket viktigt. Psykiatrins personal har en arbetsmiljö där hot och våld förekommer allt för ofta, förklarar Veikko Pelto-Piri.

Nationellt genomslag

Han presenterade projektet förra veckan vid en träff med Sveriges kommuner och landsting, SKL. Där fanns även företrädare för den nationella psykiatrin representerade.

– Tanken är att programmet ska få ett nationellt genomslag. I vår kartläggning hoppas vi kunna ta reda på vilka åtgärder som fungerat internationellt men också vilka som kan fungera i svenska sammanhang.

Projektet startar nästa år och ska ledas av Veikko Pelto-Piri inom ramen för Social Impact Lab. Det är en del av Örebro universitet Holding AB:s innovationsverksamhet ORU innovation. Syftet med Social Impact Lab är att se till att den forskning och kompetens som finns på universitetet kommer samhället till nytta.

Text och foto: Mattias Frödén

Personalen trivs trots risk för hot och våld

Personal på slutna psykiatriska kliniker trivs bättre på sitt jobb än de flesta andra yrkesgrupper. Detta trots hög personalomsättning och risken för att utsättas för våld och hot.

– Det är lätt att ge en mörk bild av psykiatrin men en majoritet trivs på sitt jobb. 60 procent upplever en positiv organisationskultur, vilket är bättre än hur det generellt ser ut på arbetsplatser i Sverige, säger Veikko Pelto-Piri.

Han bygger uppgifterna på den enkät som forskargruppen har gjort med personal på tio psykiatriska kliniker i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

Hot och våld vanligt

Enkätstudien visar även att 83 procent av personalen har upplevt hot eller våld någon gång i sitt yrkesliv, 47 procent det senaste halvåret. Studierna i projektet ger bilden av att hot är något som är nära nog normaliserat inom psykiatrin – något personalen räknar med ska inträffa.

– Men om man däremot tror att en patient tänker göra allvar av sitt hot så tas det på betydligt större allvar, både av personal och av chefer.

Den bilden bekräftas också av de intervjuer Veikko Pelto-Piri och hans kollegor gjort med personal och enhetschefer på klinikerna.

Han konstaterar också att det är skillnad på hur klinikerna följer upp incidenter med hot och våld. En del har bra och utvecklade rutiner medan det fungerar sämre på andra ställen.

Stor skillnad mellan kliniker

Det är även stor skillnad mellan kliniker när det gäller vilket stöd personalen upplever att de får av sina chefer.

– Det ser ut som att chefer jobbar på olika sätt. Vissa är mer relationsskapande och stödjande mot sin personal medan andra är mer administrativt lagda, säger Veikko Pelto-Piri.

Ett annat resultat av denna forskning är att flera psykiatriska kliniker inte har larm som fungerar tillfredsställande i alla situationer. Studien visar även att många anställda inom psykiatrin kan ha besvär med att motivera patienter att ta sin medicin och det kan vara svårt att veta var gränsen går mellan motiverande samtal och övertalning som kan upplevas som tvång.

Text: Mattias Frödén