Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Plats på scen för Kristina Colléns Alma: ”Otroligt att se sin text gestaltas”

Kristina Collén sitter i en röd soffa.

Den här veckan har teaterpjäsen om Alma premiär i Västerås. Författaren Kristina Collén, socionom vid Örebro universitet, hoppas sedan kunna ta teatern även till Örebro län.

Ny bok, stöttning från Vinnova – och en teaterpjäs. 2019 har varit händelserikt för socionomen Kristina Collén, som i fjol utvecklade Almamodellen under sin tid i Social Impact Lab.
– Jag vill lyfta upp den här gruppen av tjejer med autism och ADHD som vi glömmer bort, säger hon.

Kristina Collén är socionom och arbetar som universitetsadjunkt på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet.

2018 var hon en av deltagarna i Social Impact Lab vid Örebro universitet, ett initiativ för att främja utvecklingen av idéer och innovationer med fokus på social hållbarhet. Hon sökte sig dit för att vidareutveckla idén bakom Alma – en barnboksdetektiv som löser mysterier med hjälp av sina två A:n, A som i autism och A som i ADHD.

Kristina Collén hade börjat skriva på en bok om Alma redan sommaren 2017 och planerade att vidareutveckla konceptet under året i Social Impact Lab (Soil).

– Det jag längtade efter var att få utveckla något eget, så jag såg fram emot att en dag i veckan få fokusera på ett eget projekt.

Utvecklade utbildningsprogram för skolor

Bok

Under året i Social Impact Lab släppte Kristina Collén boken ”Alma och papegojmysteriet” samt utvecklade utbildningsprogrammet Almamodellen, som riktar sig till pedagoger och andra som arbetar i skolan. Tanken med modellen är att sprida kunskap och inspirera till insatser för flickor med autism och ADHD.

– Almamodellen hade inte funnits om jag inte hade varit med i Soil, säger Kristina Collén och fortsätter:

– Jag lärde mig så mycket nytt som jag inte hade kunnat föreställa mig innan. Dels sättet att handskas med sina idéer, jag visste ju inte vad ”design thinking” var innan, dels råg i ryggen – att våga tro på sin idé när det känns tufft och man inte får gehör. Den stöttningen var jätteviktigt. Jag hade heller inte tänkt att själva Soilgruppen skulle vara ett så stort stöd, men vi har verkligen stöttat och peppat varandra.

När Social Impact Lab-året avslutades började Kristina Collén direkt i januari att testa Almamodellen på en pilotskola i Kumla och ägnade sedan våren åt att finslipa upplägget.

 – Det var jättespännande. Den fick ett väldigt positivt mottagande och i kölvattnet startade lärarna själva upp läsgrupper på skolan. Under resans gång började även jag och min kollega Kirke Nilsson, som själv har autism och ADHD, att ge seminarier till lärarna. Efter att ha utvärderat dem har vi nu bakat in seminarierna i Almamodellen.

Att låta lärare och elever möta de idéer hon arbetat med under ett helt år var speciellt, berättar Kristina Collén.

– Jag har ju jobbat i skolan i tio år som kurator, föreläsare och handledare, så det var väldigt tryggt och skönt. Jag känner igen miljön och det språk man pratar. Däremot drabbades jag av tankar som ”Är det här verkligen något bra? Vad håller jag egentligen på med?”. Det kanske kan låta som en spikrak resa, men det har gått upp och ned.

”Jag vill lyfta upp den här gruppen som vi glömmer bort i skolan”

Höjdpunkterna har varit att få höra reaktioner från elever och barn som läst boken och känt igen sig, förklarar hon.

– Jag har hört flera elever som har sagt: ”Men det där är ju jag” när de har läst Almaboken. Det är väldigt härligt för mig att höra att de, som själva kanske har autism eller ADHD, känner igen sig. Att kunna ge dem en förebild är värt hela projektet. Jag vill ju lyfta upp den här gruppen som vi ibland glömmer bort i skolan, som inte syns och backar undan och som ofta drabbas av psykisk ohälsa.

Bok 2

Under Soilåret hade Kristina Collén börjat skriva på bok nummer två, ”Alma och flyghunden Otto”, och även den fick förlagskontrakt och gavs ut under våren.

– I andra boken försöker jag plocka upp det här med teknik och tjejer. Jag tror att det här är en grupp som skulle kunna vara väldigt intresserad av de tekniska delarna. Ibland har vi svårt att hitta jobb som fungerar för den här gruppen eftersom det är svårt med sociala koder och vissa miljöer. Men de är väldigt detaljfokuserade, kan fördjupa sig, är duktiga på siffror och har många styrkor. Så min tanke med boken är att lyfta fram det.

I samma veva sökte Kristina Collén medel från Vinnova för att kunna testa och sprida en innovation. I maj blev det klart att Vinnova väljer att stötta projektet ”Almamodellen – skolutveckling för en inkluderande skola” med 285 000 kronor, vilket innebär att hon kan fortsätta arbeta med att vidareutveckla den.

Teatergrupp i Västerås gör pjäs på Almaboken

Men framgångssagan slutar inte där. Under våren fick en av Kristina Colléns kollegor syn på Almaboken och tyckte direkt att den skulle passa bra i teaterform. Kollegan kontaktade en teatergrupp i Västerås, som nappade. Scenkompaniet Awake Projects sökte och fick pengar från Västerås stad och Stiftelsen Kungaparets bröllopsfond och har sedan dess skrivit en teaterpjäs baserat på Alma.

Teater

Den här veckan har den premiär som en skollovsaktivitet för barn och föräldrar i Västerås.

– Det är helt otroligt att se sin egen text gestaltas på scenen, man blir tårögd. Det känns overkligt. Mitt första mål med boken var att visa att tjejer kan göra spännande grejer i barnbokslitteraturen och även att en tjej med funktionsvariation kan göra det. I teatern blir det ännu tydligare, där får man verkligen se att Alma är en jättehäftig tjej som gör spännande saker.

Kristina Collén arbetar nu på att försöka ta teatern även till Örebro län. Hon berättar att teatergruppen också har sökt pengar för att kunna åka runt bland skolor och ge föreställningen. Målet, berättar Kristina Collén, är att kunna erbjuda både Almamodellen och teatern som ett paket till skolorna.

Därtill finns det även tankar på en tredje bok, avslöjar hon.

– Jag har en tredje bok på gång i huvudet, så vi får se om det blir något av den. Den ska handla om relationer med kompisar, för det är också en svår bit för den här gruppen.

Text och foto: Jesper Eriksson