Institutionen för medicinska vetenskaper

Sjukdom i sköldkörteln har stor påverkan på livskvalitet visar avhandling

En blå fjäril och en bild på Gabriel Sjölin

Gabriel Sjölin har tagit bilden på fjärilen som till formen liknar sköldkörteln, vars medicinska namn är tyreoidea.

Många med sköldkörtelsjukdomen hypertyreos får leva med följderna av sjukdomen även efter behandling. Det visar en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.
– Patienterna har nedsatt livskvalitet lång tid efter diagnos och kan få upprepade återfall, behöva ytterligare behandlingar och har en begränsad återhämtning, säger Gabriel Sjölin, specialistläkare på kirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Vid hypertyreos uppstår ett överskott av sköldkörtelhormon. Det leder till att kroppens celler och organ jobbar på högvarv. Hypertyreos kallas även giftstruma och tyreotoxikos. 

Årligen drabbas mellan 2 500 och 3 000 personer av hypertyreos i Sverige. Det är runt 50 000 som har denna autoimmuna och kroniska sjukdom.  Graves sjukdom drabbar oftast kvinnor i 40-årsåldern.

Gabriel Sjölins studie är en av de största i sitt slag och är en uppföljning av de 3 000 patienter i Sverige som diagnostiserades med hypertyreos under åren 2003 till 2005.

Patienterna var indelade i två grupper. I den ena gruppen hade patienterna Graves sjukdom, som innebär att immunförsvaret gör så att sköldkörteln bildar mer hormon. Den andra gruppen samlade patienter med toxisk nodulär struma vilket innebär att en eller fler knölar i sköldkörteln bildar för mycket hormon.

– Studien visar att när patienterna med Graves sjukdom får behandling med radioaktivt jod verkar det ge en sämre livskvalitet än övriga behandlingar, även efter lång tid, säger Gabriel Sjölin, som anser att de patienter som får hypertyreos bör informeras om att sjukdomen kommer ha påverkan under lång tid efter diagnos.

Tre behandlingar möjliga

Vid behandling av sjukdomen finns det tre alternativ. Det vanligaste är att medicin sätts in för att minska överproduktion i sköldkörteln. Ett alternativ är att patienten får radioaktivt jod som förstör sköldkörteln. Eller så opereras halva eller hela sköldkörteln bort. 

– Vi såg att det var en återfallsrisk på 50 procent efter medicinsk behandling, och då får man prova något av de andra alternativen, säger Gabriel Sjölin.

Patienterna fick behandlingar i omgångar under åtta år och avhandlingen visar hur livskvaliteten hos patienterna påverkades vilket inte finns beskrivet i tidigare forskning.

– Patienterna behöver få veta vilka symptom de ska vara uppmärksamma på. Det kan vara en ökad stress i form av hjärtklappning, rastlöshet, koncentrationssvårigheter, oro och ångest. Vi inom sjukvården måste vara beredda på uppföljning under lång tid för att hitta sätt att motverka följderna, säger Gabriel Sjölin.

Text: Elin Abelson
Foto: Alf Sjölin och Gabriel Sjölin