Musikhögskolan

Musik, kultur och medier – nytt program på Musikhögskolan

Jon Mikkel Broch Ålvik och Ulrik Volgsten i Musikhögskolans bibliotek.

Jon Mikkel Broch Ålvik och Ulrik Volgsten

Allsång på Skansen, peppande låtar under träningspasset eller popmusik i klädbutiken. Musik finns överallt i olika sammanhang och påverkar oss direkt eller indirekt. Vilken musik vi föredrar styrs inte bara av vår personliga smak, utan också av kulturella, sociala och kommersiella faktorer.

Allsången vill skapa samhörighet, under träningspasset hjälper musiken deltagarna att höja och sänka pulsen och i klädbutiken finns musiken för att få kunden att stanna kvar och shoppa. Lägg därtill våra personliga spellistor som vi delar med varandra och ett helt universum av musik öppnar sig.

– Genom att analysera och kritiskt granska musik ökar vår förståelse för hur världen ser ut, säger Ulrik Volgsten, professor i musikvetenskap på Musikhögskolan.

Till hösten startar Örebro universitet det nya kandidatprogrammet Musik, kultur och medier. Studenterna kommer att få lära sig analysera vilken betydelse musiken har haft genom historien, men också tänka kritisk om förhållandet mellan musik och samhälle i dag. Programmet är tvärvetenskapligt och ska ge ett mångfacetterat perspektiv i utforskandet av musiken. En viktig fråga är till exempel hur musik kan påverka idéer om genus och sexualitet, klass och nationalitet.

Studenterna läser bland annat historia, sociologi och medievetenskap.

– Det finns olika sätt att lyssna på musik. Vi kommer att undersöka den utifrån olika lokala och globala sammanhang och vad de kan innebära för den som lyssnar, säger Jon Mikkel Broch Ålvik, lektor vid Musikhögskolan.

Programmet har en solid musikvetenskaplig bas och musiken studeras som ett audivisuellt och multimodalt fenomen, med särskilt fokus på de moderna mediernas betydelse och på den klingande musikens samspel med det visuelle.

– Audiovisuellt är hur musiken fungerar som både ljud och bild och multimodalt är hur musiken talar till olika sinnen samtidigt, förklarar Ulrik Volgsten.

Den som söker till programmet behöver inte vara musiker. Ulrik Volgsten drar parallellen till litteraturvetaren som inte behöver vara deckarförfattare.

– Det är ingen som förväntar sig att en litteraturvetare ska ha skrivit en bok. Men man ska vara intresserad av att reflektera, analysera och tänka kritiskt, säger Ulrik Volgsten.

Samarbete och arbetsmarknad

De som läser programmet kommer också att få inblick i hur man arbetar praktiskt med musik vid Musikhögskolan. Ulrik Volgsten och Jon Mikkel Broch Ålvik menar att studenterna kommer att ha nytta av varandra. Studenterna på det nya programmet kommer bland annat att få lära sig hur musikvetenskapliga analysverktyg kan användas inom musikproduktion och musikalisk gestaltning.

– De kommer att få lära sig hur man kan använda en analytisk blick på arbetet i en studio och på en rad andra aspekter av musik- och imageskapande, säger Jon Mikkel Broch Ålvik.

Efter examen kommer studenterna kunna arbeta inom kommersiell och offentlig kultursektor, som produktionsledare, kulturskribent eller med strategi och kommunikation inom exempelvis studieförbund, förvaltning och produktionsbolag.

Ulrik Volgsten menar att musikbranschen just nu genomgår en akademisering, men i länder som USA, England och Tyskland har arbetet kommit längre.

– Där kan vi se att det finns en efterfrågan på musikvetare, säger Ulrik Volgsten.

Jon Mikkel Broch Ålvik poängterar att den musikvetenskapliga verktygslådan innehåller viktiga redskap för textarbete, kulturanalys, reklam- och promotionarbete. Lägg därtill en solid kompetens inom kritisk musikvetenskap och studenterna har en mångsidig bas för högre studier och forskarutbildning.