Musikhögskolan

Ny forskning: Så förvandlades vårt sätt att lyssna på musik

Två bilder bredvid varandra. På den vänstra syns en 78-varvs-skiva, på den högra en pojke i 1920-talskläder som lyssnar på en vevgrammonfon i en trädgård.

Vevgrammofonen gjorde att allt fler hade råd och möjlighet lyssna på musik när de själva ville. Här lyssnar murarsonen Sven Erik Olsson från Hagalund utanför Örebro på en skiva i trädgården. Bilden är tagen 1928.

En förändring för hundra år sedan påverkar fortfarande hur vi lyssnar på musik.
Nu ska forskare undersöka perioden då vårt sätt att ta till oss tonerna förvandlades.
– Musik förändrades från något man gör till något man hör, säger Ulrik Volgsten, professor i musikvetenskap vid Örebro universitet.

Idag har vi möjlighet att fritt välja när vi vill lyssna på musik – och vad vi vill lyssna på. Det är bara att plocka fram mobilen och sätta igång. Om vi gillar något är det vanligt att vi lyssnar på det igen.

Ofta lyssnar vi ensamma. Ibland är det fullt av människor runt omkring oss, som på bussen, men de hör inte ljudet i lurarna.
Det är ett beteende som helt skiljer sig mot hur människor tidigare hade lyssnat på musik.

I flera tusen år var musik något flyktigt som upplevdes tillsammans. Det krävdes att lyssnarna och musikerna var på samma plats. Och när den sista tonen klingat ut gick det inte att uppleva samma sak igen.

– Att börja prata om musik som något som inte är en aktivitet och något man gör tillsammans vore för den tidens människor ganska obegripligt. Det skulle vara svårt att föreställa sig att det är musik man talar om, säger Ulrik Volgsten, professor i musikvetenskap.

Forskar om Sverige och Italien

Han har nu tillsammans med Benedetta Zucconi vid universitetet i tyska Bonn fått 2 674 000 kronor från Riksbankens jubileumsfond för att forska kring vad som händer med musiklyssnandet under åren mellan de två världskrigen, 1919-1939.

Förändringarna i Sverige och Italien kommer att jämföras.

För det är inte bara ny teknik, som grammofonen och nya inspelningsmöjligheter, som plötsligt leder till en förändring.

– Det är många olika komponenter som bidrar till det här, säger Ulrik Volgsten.

I själva verket går förändringen ganska långsamt i början, visar hans tidigare forskning. Inspelat ljud på fonografrullar börjar höras i Sverige 1878 och grammofonen introduceras 1903. Det inspelade ljudet lyssnar man fortfarande på tillsammans och grammofonen har inte särskilt hög status.

– Det är bland medelklass och arbetarklass som skivspelarbruket först får fäste. Aristokratin, till exempel, ställde inte in en trattgrammofon i sina musikaliska salonger. Där skulle man musicera på riktigt och grammofonen var ju en maskin. Maskiner var snarare ett tecken på kulturens förfall, säger Ulrik Volgsten.

Ett porträtt på en svartklädd Ulrik Volgsten med en grå mur i bakgrunden.

Ulrik Volgsten, professor i musikvetenskap vid Örebro universitet.

Recensenter ger skivorna status

Forskarna kommer nu att granska olika faktorer som påverkade genombrottet för inspelad musik – och hur vi lyssnade på den. Några viktiga pusselbitar är teknikutvecklingen, det ökade radiolyssnandet och införandet av den ekonomiskt betydelsefulla upphovsrätten. Men även att svenska tidningsrecensenter efter en viss tvekan började skriva om inspelad musik på samma sätt som man bevakade konserter.

– Det innebär att skivinspelningarna och populärmusiken får en seriös status. Det blir något som är värt att granska. De stiger i status genom att det är seriösa, professionella kritiker som skriver om det.

Forskningen om mellankrigstidens musiklyssnande i Sverige och Italien kommer att pågå de närmaste tre åren. Bland annat för att ta reda på hur de olika bitarna samverkade för att på bara tjugo år förändra vår syn på musik.

– Det hade kunnat bli ett annat resultat om lite andra förutsättningar hade rått, säger Ulrik Volgsten.

Text: Jesper Mattsson

Foto: Maria Elisson, Erik Theon Olsson (ur Örebro läns museums samlingar) och Jörgen Ludwigsson/Kulturparken Småland/Smålands museum