"Det finns så många människor i världen nu som behöver kultur mer än någonsin tror jag"

Kan du berätta lite om din utbildning?
- Det är en treårig kandidatutbildning i all form av scenkonst, med en pedagogisk vinkel på allt vi gör. Jag tror att det är lätt att tro att vi bara sysslar med skådespeleri, men det är oerhört brett. Vi går igenom många olika former av skådespeleri, allt från interaktiv, forumteater, till traditionell, så kallad ”fjärde väggen-teater”. Men det är också mycket fokus på scenografi, mask, kostym, peruk, ljud och ljusdesign.

Teater är ju som ett allkonstverk, vad man än är intresserad av inom scenkonsten så kan man verkligen få ut någonting av den här utbildningen – här finns verkligen något för alla!

- Jag hade i princip ingen teatererfarenhet när jag påbörjade utbildningen, det var kurserna i visuell design för scenen som fick mig att söka. Min ingång här har varit att jag tycker mycket om att måla, det är liksom där jag går igång mest! 

Hur skulle du beskriva programmet utifrån det pedagogiska perspektivet?
- Vi diskuterar alltid mycket i klassen utifrån pedagogiska perspektiv. Det handlar mycket om hur man kan tillämpa kunskaper i pedagogiska miljöer, och vi använder varandra lite som ”undersökningsverktyg”. I min klass har vi många olika bakgrunder och erfarenheter, vissa har hållit på jättemycket med teater, andra har hållit på jättemycket med pedagogik. Där möts vi på något vis, det är så givande att alltid ha en grupp att bolla med, vi får mycket av varandra.

- Vi har även VFU (Verksamhetsförlagd utbildning). Det sker år 2 under två perioder i totalt 8 veckor. Jag var på en amatörteaterförening första vändan, och på en folkhögskola andra perioden. Det är väldigt givande att få se hur det funkar i praktiken och att få lite kontakter.

Jag tror att det är viktigt att veta att det här är ett pedagogprogram, du får en kandidat i pedagogik. Om man bara är intresserad av det konstnärliga så finns det kanske andra utbildningar som passar bättre. Men om man är intresserad av både teater och scenkonst och det pedagogiska så är det här programmet perfekt tycker jag!

Kan du ge oss en inblick i programkursernas upplägg?
- Vi läser en kurs i taget, fokuserar på ett område åt gången. Första året är lite som en buffé av alla olika typer av scenkonst, vi testar olika skådespeleritekniker och teaterformer. Andra året fokuserar vi på lite större självständiga projekt.

- Under det tredje året, som jag går nu, gör vi helt egna slutprojekt där vi skriver manus och jobbar fram allt material själva. Sedan skriver vi självständigt kandidatarbete nu sista terminen, där man undersöker något inom teaterpedagogik. Kurserna examineras oftast med en skriftlig reflektionsuppgift där vi utgår från pedagogiskt riktad kurslitteratur. Vi har även seminarier där vi diskuterar våra arbeten och projekt, detta sker parallellt med litteraturläsningen, hela tiden utifrån pedagogiska perspektiv.

Lite annorlunda undervisning under pandemin

- I stort sett så kan man ju räkna med att vi är på plats och jobbar mycket fysiskt, ofta i grupper med olika övningar. Nu under pandemin ser det såklart lite annorlunda ut, men vi har fått dispens för att hålla vissa kursmoment på plats, sådant som inte är genomförbart på distans. Vi har varit noggranna, följt riktlinjerna och bara träffat andra studenter i ens närmsta grupp. Vi har haft en del kurser på distans via Zoom, vilket jag tycker har fungerat väldigt bra. Även om det såklart är tråkigt att inte alltid kunna vara på plats. 

Vad är det roligaste med utbildningen?
- Vi får göra så många utmanande och roliga övningar med likasinnade personer, jag känner mig väldigt kreativt stimulerad. Det roligaste för mig är nog möten med olika människor - klasskompisarna och lärarna. Såklart är det tufft ibland också, men vi har så roligt och skrattar tillsammans hela tiden, det är faktiskt så himla häftigt!

- Ett projekt som jag tyckte var särskilt roligt var när vi fick prova på forumteater, en interaktiv teaterform som uppstod på 70-talet någon gång. Vi spelade upp en scen där något moraliskt störande hände, och så fick publiken säga ”Stop!” och byta ut en karaktär och ändra personens handlingar. Jag hade aldrig hört talas om forumteater i hela mitt liv, men vi hade så himla roligt under det projektet och det är en kul form att behandla allvarliga ämnen och frågor.

Beskriv din studiemiljö, hur är lokalerna?
- Det finns teatersalar, en jättestor teatersal där vi brukar ha föreställningar. Vi hänger ganska mycket i rytminksalen också, en danssal med speglar. I ateljén skapar vi rekvisita, scenografi, vi jobbar med mask, peruk och kostym. Där finns alla möjliga verktyg, lera, tyg och färg. Ibland ställer vi även ut grejerna som vi gör i designkurserna på Musikhögskolan. Lokalerna är väldigt bra i alla fall – väldigt mycket möjligheter till att vara kreativ!

Teaterpedagogprogrammet är ju det enda programmet på Musikhögskolan som inte handlar direkt om musik, hur är det att studera teater bland alla musikstudenter?
- Det funkar väldigt bra tycker jag. Till exempel samarbetade vi med en musikstudent i vårt slutprojekt i år, vi har också fått lite småkurser i musik. Teater är ju ett allkonstverk så de här komponenterna är nog viktiga.

Musikhögskolan är ett ställe där folk är allmänt kulturintresserade, det känns som att folk här tycker om att gå på våra föreställningar, och jag får ju gå på konserter. Jag tycker det är klockrent att vara på Musikhögskolan!

Hur upplever du staden Örebro och universitetsområdet?
- Jag älskar att hänga på universitetet, det är så himla härligt liv här. Man hör alltid musik någonstans när man går omkring på campus, det är väldigt idylliskt på det sättet. Det finns mycket studentliv med roliga aktiviteter på kårhuset, Introduktionen för nya studenter var också jättekul. Jag tycker mycket om Örebro, det är en studentstad som känns ganska modern på något vis. Det är dessutom en väldigt teatertät kommun med mycket teater överallt!

Varför tycker du att din utbildning är viktig, varför ska man bli teaterpedagog?
- Jag är ju en stor förespråkare för estetik och kultur. Det är exakt så man tolkar sin samtid. Man kan förstå varandra, oavsett språk på ett helt unikt innerligt sätt genom kultur och konst. För mig är teater något där alla typer av konstmedel ryms, det är liksom som en kulturbomb på något vis. Nu under pandemin när kulturen har fått sig en riktig smäll, så kan jag förstå om man känner sig lite tveksam, men jag tycker att det är viktigare än någonsin att engagera sig. Det finns så många människor i världen nu som behöver kultur mer än någonsin tror jag.

- Jag själv hade ju som sagt ingen teaterbakgrund alls när jag började, men jag har vuxit och blivit en annan person. Man får utmana en massa saker och lära sig så mycket om sig själv när man håller på med estetik - det är ett jättehäftigt program alltså. Så om man funderar på att läsa utbildningen tycker jag att man ska våga chansa!  

Intervju av: Hannes Wikström, amanuens, Musikhögskolan