Institutionen för naturvetenskap och teknik

Uppdraget: Få Sverige att resa sig efter coronakrisen

Lars Hultkranz och Amy Loutfi.

Lars Hultkranz och Amy Loutfi sitter med i Omstartskommissionen, som ska lämna förslag på hur Sverige kan resa sig efter coronakrisen.

Örebro universitets Amy Loutfi och Lars Hultkrantz tar plats i Omstartskommissionen och ska ta fram förslag på hur Sverige kan resa sig efter coronakrisen.
– Kriser är inte bra, men kriser gör också att det öppnas möjligheter. Nya plantor får ingen chans förrän de gamla träden fälls, säger Lars Hultkrantz.

Stockholms Handelskammare lanserar Omstartskommissionen, ett expertråd med elva ledamöter med kunskap om olika reformområden. Målet är att ta fram förslag på hur Sverige ska resa sig, ”starta om”, efter coronakrisen.

Av de elva ledamöterna i Omstartskommissionen kommer två från Örebro universitet: Amy Loutfi, vicerektor för AI och professor i informationsteknologi, och Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan.

– Det känns både hedersamt, ansvarsfullt och också väldigt intressant. Kriser, oavsett orsak, är förstås inte bra, men kriser gör också att det öppnas möjligheter för nya saker. Ibland kan det vara svårt att etablera nya lösningar på grund av befintliga strukturer och organisationssätt. Det är ungefär som inom skogsbruket, att nya plantor inte får någon chans förrän de gamla träden fälls, säger Lars Hultkrantz.

Ordförande för Omstartskommissionen är Klas Eklund, tidigare chefekonom på SEB. Bland de övriga ledamöterna finns Cecilia Malmström, före detta EU-kommissionär, Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, och Lars Calmfors, före detta ordförande i Finanspolitiska rådet.

”Måste fundera på om det finns smartare sätt att jobba på”

Området som Lars Hultkrantz ska ansvara för är infrastruktur.

– Min roll i det här är i första hand att fundera på frågor kring infrastruktur och transportsystemens utveckling. En ny omständighet som inte fanns tidigare är att många nationers skuldsättning har ökat kraftigt. Det gör att vi måste fundera på om det finns smartare sätt att jobba på.

Lars Hultkrantz ser tre frågor framför sig som han tror blir viktiga efter coronakrisen: Säkerhet för oskyddade trafikanter, lösningar för returtransporter för att undvika tomtransporter och en geografiskt differentierad fordonsskatt.

– Vi har satsat mycket på säkerhet för bilförare, men inte lika mycket för oskyddade trafikanter. Ny teknik, som elcyklar och elsparkcyklar, ändrar förutsättningarna för transporter, men gör också trafiksäkerheten i stadsmiljöer mer akut, säger Lars Hultkrantz och fortsätter:

– Vi kan också se att trängsel i trafiken kommer att öka, samtidigt som statens intäkter från bensin och diesel minskar. Det gör att jag tror det finns anledning att titta på hur fordonsbeskattningen kan förändras. Jag tror att vi kommer få se en geografiskt differentierad fordonsskatt, som gör det billigare att köra på landsbygden och dyrare där det är trängsel.

”Handlar om att utnyttja de nya möjligheter som skapas”

För Amy Loutfis del handlar ansvarsområdet i Omstartskommissionen om ny teknik.

– Det känns väldigt hedrande och viktigt och kunna tala om möjligheterna med digitalisering. Jag tror att jag kan bidra med en förståelse för både hur teknologin har förändrats genom åren och vilken potential som tekniken har. Det är viktigt för att kunna förutse vad som kommer att hända i framtiden.

En viktig framtidsfråga menar hon är infrastruktur, att se till att alla i landet har tillgång till exempelvis en bra bredbandsuppkoppling oavsett var man befinner sig. Amy Loutfi tror också att den omställning många företag och organisationer gjort under coronakrisen, till ett mer distansbaserat arbetssätt, kommer påverka öppenheten för digitalisering och tekniska lösningar.

– Inom vissa branscher var det tidigare helt okej att flyga till ett möte bara över dagen. Nu tror jag vi kommer att få se en större acceptans för att ha även viktiga, strategiska möten helt digitalt. Men omställningen gör också att vi måste tänka till när det gäller hur vi använder och utnyttjar digitaliseringen, så vi inte tappar viktiga värden i till exempel undervisning, när den sker via distans. Det handlar inte bara om att göra samma sak digitalt, det handlar om att utnyttja de nya möjligheter som skapas genom digitaliseringen.

Amy Loutfi tror att artificiell intelligens kommer bli allt viktigare för att kunna förutse händelser i framtiden.

– När vi lever i en värld med mycket osäkerhet, blir det viktigare att kunna göra förutsägelser. Det är något vi kan använda AI till, men AI behöver mycket data. Därför tror jag att vi måste hitta ett sätt där vi är öppna med data och kan dela data mellan både myndigheter och länder. Om vi lyckas skapa bra, öppen data kommer vi också kunna skapa en bra, öppen AI, säger Amy Loutfi.

Text: Jesper Eriksson
Foto: Örebro universitet