Restaurang- och hotellhögskolan

Lär av historien för att köket ska bli klimatsmart

Matilda Marshall.

Matilda Marshall

Att stänga av kylskåpet på vintern, hyra ett frysfack eller köpa mer konserver och pulverprodukter. Det kan låta märkligt idag men Matilda Marshall, forskare i måltidsvetenskap vid Örebro universitet, undersöker om vi kan lära av historien för att bli klimatsmarta.

Matilda Marshall vill gärna höra vad människor från hela Sverige i alla åldrar har att säga om matförvaring.

Hon undersöker dessutom hur förberedda människor är när det gäller mat i en krissituation – ett längre elavbrott till exempel. Det finns ett önskemål från samhällets sida att vi ska klara oss en vecka. De första svaren visar att många tänkt på det efter att ha fått broschyren Om krisen eller kriget kommer från MSB – men inte agerat.

Matilda Marshall kommer förutom berättelserna som människor skickar in analysera populärtidskrifter från 1934 och framåt. Hon undersöker redaktionellt material, annonser och fotografier.

Vill du hjälpa Matilda Marshall? Berätta hur du förvarar din mat idag, minnen från förr och vilken krisberedskap du har.

– Det är värt att fundera på om det finns förändringar vi kan göra. Vi vet till exempel att vitvaror drar mest el i hemmet och att en full frys drar mindre än en halvtom. Kanske är det dags att börja dela på utrymmena igen, säger Matilda Marshall, som är forskare i måltidskunskap vid Örebro universitet.

Att dela frys var relativt vanligt på 1950-talet. Frysen var en nymodighet och dyr. Då gick människor samman och hyrde frysfack.

– De var medlemmar i en frysfacksförening - man köpte en frysanläggning tillsammans med grannarna eller hyrde ett fack hos ett mejeri eller bryggeri.

Från 1920-talet

Matilda Marshall forskar om hur vi förvarade vår mat från 1920-talet och fram till idag. I början av perioden hade de flesta hushåll ventilerade skafferier, skåp som hämtade kall luft utifrån och fungerade som kylskåp.

– En del förvaringsmetoder har vi inte kvar – men sen handlar det om att vi använder till exempel kylskåpet på ett annat sätt än tidigare.

På 1930- och 1940-talet började allt fler köpa ett kylskåp – men de stängde av det på vintern. Då förvarade de maten i skafferiet och sparade på elen.

Allt eftersom kylskåpen blev vanligare

Under 1950-talet växte storleken på kylskåpen. I början av 1950-talet ansågs 65 liter vara tillräckligt för ett hushåll med tre till fem personer. Två decennier senare rekommenderas 100 – 200 liter inklusive köldfack för en person. Idag är det ungefär samma kylvolym men med ytterligare 30 – 125 liter per person för frysta matvaror. Allt eftersom kylskåpen blev både större och vanligare försvann skafferierna.

– Det förde med sig flera fördelar. De slapp dammet i skafferiet som kom in genom ventilationen. Dessutom kunde de bygga köket mot söder och få ett ljust rum. Tidigare behövde man ha köket mot norr eller öster för att få ett kallt skafferi.

När de flesta hade vant sig vid att ha både kylskåp och frys kommer 1970-talets oljekris och energipriserna gick upp.

Hyra ut ett fack i sin frys

– Från samhällets sida uppmuntrar man människor att spara på elen – frosta av frysen och inte öppna den så ofta till exempel. Det handlar om små knep. Ingen föreslår att man ska stänga av kylskåpet. Det skulle givetvis spara mer energi men den är en så självklar del av vardagen att livet skulle nog försvåras om man stängde av dem.

Hon är inte helt allvarlig när hon talar om att hyra ut ett fack i sin frys. Men den information hon redan hunnit samla om de senaste hundra årens mathållning visar att värderingar och trender förändras drastiskt över tid.

– Mat som konserver, pulvermos och sockerkaka på mix har en helt annan klang än på 1950-talet. Då var det ett sätt för kvinnor, som hade börjat arbeta i högre utsträckning, att hinna med både sig själva och familjen. Idag ses det som ibland som dålig mat och det rätta är att laga mat från grunden, trots att det är mer tidskrävande.

– Jag tror att det finns något att lära sig av hur man gjorde förr i klimat och miljöhänseende. Gamla sätt att förvara mat och hantera mat kan vara en resurs och jag hoppas att så många som möjligt tar sig tid att svara på mina frågor, avslutar Matilda Marshall.

Text och foto: Linda Harradine