Pedagogiskt upplägg: Elevguidning
Det andra pedagogiska upplägget innebär att eleverna fördjupar sig i något av utställningens teman inför besöket och sedan redovisar sina kunskaper genom att guida sina klasskamrater. Ett tips kan vara att samarbeta med svenskämnet om elevernas redovisningar.
Innan arbetet påbörjas
Eleverna bör ha vissa förkunskaper om det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet innan arbetet drar igång: om samhällets demokratisering, industrialismens genomslag och framväxten av olika folkrörelser. Exempel på användbara resurser är:
- Avsnittet ”Oskarianska tiden” av Historieätarna som skildrar livet i Sverige under det sena 1800-talet (YouTube) "Oskarianska tiden".
- Webbplatsen Demokrati100 om tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten i Sverige.
- Sveriges Radios tidslinje om hur kvinnorörelsen växte fram.
- Podden Att vara kvinna under 1800-talet i SO-rummet.
- Det digitala uppslagsverket Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.
Förberedelserna i klassrummet (ca 120 minuter)
Dela in eleverna i fem grupper där varje grupp får förbereda ett tema som behandlas i utställningen. Texter och filmer finns under de olika flikarna på utställningens hemsida, men eleverna kan även använda andra källor. Redovisningarna sker när eleverna tillsammans besöker utställningen. De ska då kunna genomföra sin presentation individuellt. Varje presentation bör vara mellan fem och tio minuter.
Innan grupparbetet påbörjas kan filmerna till de olika temana visas för hela klassen som inspiration. Under varje tema finns sedan ett antal frågor som eleverna kan ha som utgångspunkt för grupparbetet.
Tema 1: Dräktreformrörelsen och sex kvinnor som fick nog
- Ta reda på mer om dräktreformrörelsen. Vad handlade den om? Varför tror ni att den startade just mot slutet av 1800-talet? Hur kunde det vara så viktigt vad kvinnor hade på sig?
- Ta reda på vilka följande personer var:
Vilken typ av kvinnor var de? Vilka yrken hade de? Vilka samhällsgrupper tillhörde de? Varför tror ni att just de här kvinnorna engagerade sig i dräktreformrörelsen?
- Finns det andra exempel – förr och nu – när kläder använts för att försöka förändra samhället?
Tema 2: Från insnörd till frigjord
- Vilka klädesplagg bar kvinnor runt 1885 och hur hade kläderna förändrats 1917?
- Vem satte modetrenderna förr och vem gör det idag? Ser det annorlunda ut numera? I så fall varför?
- Hur tror ni att modet kommer att se ut om femtio år?
Tema 3: Utmanande och respektabel
- Vad signalerade den kvinnliga klädedräkten vid förra sekelskiftet för borgerliga kvinnor och för kvinnor ur andra samhällsgrupper?
- Vad kan vara en utmanande klädsel idag? Hur klär vi oss respektabelt?
- Hur visar vi vår könsidentitet med kläderna? Vad skiljer kvinnliga och manliga kläder åt idag? Tror ni att kvinnors och mäns kläder kommer att förändras i framtiden? Varför eller varför inte?
Tema 4: Skadlig och hälsosam
- Var det skadligt eller hälsosamt att snöra sig? Vad tyckte läkarna under slutet av 1800-talet och vad säger läkarna idag?
- Hur påverkas kroppen av att vara snörd? Finns det positiva följder av att använda korsett? I så fall vilka?
- Idag går det att ta hjälp av läkare för att förändra sin kropp med plastikkirurgi. Utifrån det utbud av behandlingar som erbjuds – hur vill kvinnor och män att deras kroppar ska se ut? Skiljer sig behandlingar för kvinnokroppar och manskroppar åt?
Tema 5: Föråldrad och modern
- Varför blev korsetten så populär när industrialiseringen fick sitt genombrott i början av 1900-talet? När försvann korsetten? Eller finns den fortfarande kvar i någon form? I så fall vilken?
- Varför minskade engagemanget för att förändra kvinnornas kläder efter första världskriget?
- Hur formar kvinnor och män sina kroppar idag? Har de samma möjligheter att göra det eller går de tillväga på olika sätt?
Besöket på utställningen (ca 60 minuter/halvklass)
Besök utställningen i halvklass och dela in eleverna i tre grupper där en elev från varje tema finns representerad i gruppen. Låt sedan varje elev redovisa sitt tema för de andra i gruppen vid de olika tablåerna i utställningen. Efter redovisningen kan kamraterna ställa frågor eller fylla på med egna tankar och reflektioner innan gruppen går vidare till nästa tablå där en annan elev gör sin redovisning.
Om du som lärare vill få till ett bedömningstillfälle kan du antingen lyssna på elevernas presentationer och samtal under besöket på utställningen eller låta dem skriva ned sina reflektioner efteråt.