Korsettkriget

Henric Bagerius läser texten:

Utställningen Korsettkriget uppmärksammar ett för många okänt kapitel i den svenska kvinnokampens historia – dräktreformrörelsen. Striderna stod om underkläder, kjolar och mest av allt korsetter.

Utställningen lyfter fram just korsetten som exempel på hur klädesplagg då, men även idag, kan fyllas med olika innebörder och utnyttjas för olika syften.

Dräktreformrörelsen tog fart i det moderna samhällets framväxt vid 1800-talets slut. Det var årtionden av sociala reformrörelser som hade målet att förändra och förbättra människors levnadsvillkor. Kvinnor tog plats i det offentliga livet som aldrig förr – med författaren Anne Charlotte Leffler som en av allt fler.

Symbol för svenska kvinnors modeslaveri

Agitatorerna från dräktreformrörelsen opponerade sig mot det utländska modet som de ansåg hade förslavat många kvinnor. Symbolen för de svenska kvinnornas modeslaveri var korsetten och det var just mot detta plagg som en grupp borgerliga kvinnor i Stockholm förklarade krig i februari 1885.

Klädesplagg var så mycket mer än bara kläder. Vid förra sekelskiftet blev nämligen de heta diskussionerna om snörda midjor en katalysator för en rad brännbara frågor: om utländskt inflytande och nationell självkänsla, om personlig frihet och socialt ansvar, om ytlig fåfänga och naturlig skönhet. Och om kvinnans ställning.

I utställningen Korsettkriget och boken med samma namn berättar Henric Bagerius, historiker vid Örebro universitet, om en spännande del av den svenska kvinnorörelsen.

Vilka gick segrande ur korsettkriget? I utställningen finns ledtrådarna som kan ge svaret.