Bättre skydd föreslås för efterlevande make/maka
Idag kan en familj bestå av bonusbarn och gemensamma barn. Den lagstiftning vi har idag vid arvsrätt kan leda till konflikter mellan barn och efterlevande make/maka menar professor Göran Lind.
Under riksdagens öppna utfrågning om familjerätt höll Göran Lind, professor i familjerätt vid Örebro universitet, ett anförande om arvsrätt. Efterlevande make har utöver sin giftorätt en arvsrätt som successivt har förstärkts under 1900-talet. Sedan 1987 ärver make före de gemensamma barnen. Det innebär att de gemensamma barnen i ett äktenskap får vänta på sitt arv till dess att båda föräldrarna är döda. Men det är annorlunda för bonusbarnen, de behöver inte vänta på sitt arv till dess att styvföräldern har avlidit. Bonusbarnen får ut sitt arv direkt vid förälderns död.
- Med den arvsrätt och den familjebildning vi har idag med särkullsbarn, gemensamma barn och den andre makens barn kan konflikter uppstå vid den ene makens död, menar Göran Lind.
Begränsning av bonusbarnens rättigheter
För att stärka efterlevande makes grundskydd föreslår Göran Lind en höjning av efterlevande makes grundskydd enligt basbeloppsregeln. Den innebär att vid dödsfall har den efterlevande maken rätt att få ut ett värde motsvarande 4 basbelopp vilket är 177 200 kronor. Göran Linds förslag är att grundskyddet ska höjas till 70 basbelopp, det vill säga till 3,1 miljoner kronor.
- En sådan förstärkning av basbeloppet skulle göra det möjligt för många makar att behålla bostaden vid avlidna makes död, säger Göran Lind.
Förslaget innebär att även bonusbarn och testamentstagare får ut sitt arv eller delar av arv först vid den efterlevande makens död.