Dennis syns och hörs i medierna – ”Jag försöker ge perspektiv och sammanhang”

Dennis Martinsson vid Krakadammen på campus

Vi ser och hör honom lite överallt numera. I tidningar, radio och tv förklarar Dennis Martinsson hur juridiken fungerar. – Jag försöker ge perspektiv och sammanhang, säger universitetslektorn i straffrätt – som efterlyser en mer sansad debatt om kriminalpolitiken.

Redan som ung var Dennis Martinsson intresserad av brott och straff. Han läste kriminalromaner och såg på tv-program som Efterlyst. Med tiden fördjupades intresset vilket ledde till en juristutbildning vid Stockholms universitet.

2010 tog Dennis Martinsson examen och sex år senare lade han fram sin avhandling ”Om straffrättsvillfarelse”. Där behandlades frågan om vilka förutsättningar som gäller för att en gärningsperson kan gå fri från ansvar när denne invänder att hon eller han inte kände till lagen.

– Straffrätten handlar om juridikens hjärta. Här ställs frågan vad man kan kräva av en människa för att han eller hon ska kunna hållas ansvarig för ett brott, säger Dennis Martinsson.

Ingen exakt vetenskap

Juridikens krav på att en gärningsperson måste vara skyldig bortom rimligt tvivel kolliderar inte sällan med den allmänna rättsuppfattningen.

– Dessutom kan två domstolar komma fram till helt olika bedömningar och man måste också komma ihåg att de som dömer är människor. Juridik är alltså ingen exakt vetenskap där man matar in fakta och ut kommer ett färdigt resultat. Men det är också det som gör juridiken så spännande.

Dennis Martinsson jobbar sedan början av 2018 som universitetslektor i straffrätt vid Örebro universitet. Innan dess hade han en liknande tillförordnad tjänst vid Stockholms universitet. Redan innan han kom till Örebro hade han gjort sig känd i medierna genom debattartiklar och som juridikexpert. Tiden vid Örebro universitet har inte dämpat det engagemanget – snarare tvärtom.

Han är sedan några månader tillbaka krönikör i mediekoncernen Mittmedia, där bland annat Nerikes Allehanda (NA) utgör en av 28 dagstidningar. Han anlitas även som rättsexpert i såväl NA som SVT och Sveriges Radio. Senaste exemplet är terrorrättegången mot Rakhmat Akilov som Dennis Martinsson följt och kommenterat under våren.

Vad är det som driver dig att medverka så flitigt i tidningar, radio och tv?

– Flera saker. Dels är det en forskares skyldighet att ha kontakter med media och samhället i övrigt. Vi ska föra ut våra kunskaper och förmedla vad forskningen visar. Men det handlar också om att sätta saker i ett perspektiv, vilket generellt sett saknas i nyhetsrapporteringen. Tiden för eftertanke finns inte riktigt, men vi på universiteten har ju faktiskt lyxen att kunna ta ett steg tillbaka, fundera och se mönster.

Han fortsätter:

– Det finns också ett behov av att förklara saker ur ett straffrättsligt perspektiv. Till exempel att berätta vilka fördelar och nackdelar det finns med att höja straffet för ett brott.

Hur tycker du att samarbetet med medierna fungerar?

– Så här långt väldigt bra. Ganska snabbt fick jag lära mig att få fram kärnan i det jag vill säga. I en direktsändning går det inte att snacka runt och ha långa utläggningar. Det gäller också att anpassa sig till publiken. Det är till exempel en helt annan sak att prata i P3 jämfört med Studio Ett med sin fördjupande journalistik.

I maj skrev han tillsammans med Andreas Anderberg, doktor i rättsvetenskap vid Linnéuniversitetet, en debattartikel i Svenska Dagbladet. Där varnade duon för politikernas krav på hårdare straff. Budskapet var att det är ytterst tveksamt om sådana skärpningar har de effekter på brottsligheten som politikerna hävdar.

Faksimil på krönika av Dennis Martinsson i NA, papperstidningen

Dennis Martinsson medverkar regelbundet med sina rättskrönikor i NA och andra tidningar inom Mittmediakoncernen.

Opponerar sig

Debattartikeln är ett exempel på att Dennis Martinsson – i likhet med många andra jurister – opponerar sig mot det som nästan blivit ett mantra hos många politiker: Hårdare tag och höga straff är lösningen på att komma tillrätta med brottsligheten.

– Som akademiker måste man stå emot det här ”Twittertänkandet” som nu präglar politiken. Nästan varje dag hör man om förslag om högre straff och att fler saker ska bli straffbara. Någon måste stå för sans och balans och peka på varför det här inte kommer att fungera.

– Jag saknar exempelvis en problematisering av orsakerna till varför någon begår brott. Vi vet till exempel att socio-ekonomiskt svaga grupper i samhället är överrepresenterade i brottsstatistiken. Trots att det finns en del strukturella problem verkar politikerna inte vilja diskutera dem. Visst finns det också brott där det så klart kan vara motiverat med höga straff, till exempel för vapenbrott. Men på det stora hela måste det finnas en balans mellan morot och piska.

Hur mycket tid han lägger ned på att skriva artiklar och svara på journalisternas frågor varierar. Krönikorna i Mittmediatidningarna tar förstås lite tid att skriva, särskilt som Dennis Martinsson alltid försöker hitta ett dagsaktuellt ämne som han problematiserar.

Twistar gärna till det

– Jag twistar gärna till det i krönikorna – försöker få läsarna att fundera ett varv till kring en fråga där de kanske redan har en klar uppfattning.

– Det är svårt att säga hur mycket tid jag ägnar åt att vara med i medierna, fortsätter han. Ibland får jag frågor som jag redan kan svaret på eller så kan jag lätt hitta det journalisten efterfrågar. Men terrorrättegången är ett exempel på motsatsen. Terroristbrott är ett komplicerat brott och för att kunna förklara det enkelt krävdes det mer förberedelser.

Men Dennis Martinsson ser inget problem med sitt engagemang i medierna. Tvärtom tycker han att det berikar honom som forskare och lärare.

– Jag ser akademins tre uppdrag – forska, undervisa och samverka med samhället – som ett enda uppdrag. Alla tre stärker varandra. Jag blir bättre som lärare om jag tvingas uttrycka mig kort och kärnfullt och i mina akademiska texter kan jag mer effektivt få fram det centrala i det jag skriver. Jag har också lyft in den dagsaktuella kriminalpolitiken i undervisningen. Det är viktigt att studenterna kan föra en kritisk diskussion om olika konkreta lagförslag.

Text och foto: Mattias Frödén