Sofia och hennes kollegor ska forska om våldets betydelse för jämlikheten

Bilden visar genusforskaren Sofia Strid i universitetsmiljö.

Genom att ta med våld som en faktor skapar Örebroforskaren Sofia Strid ett nytt angreppssätt i forskningen om välfärdsstater. Nu har hon och hennes forskarkollegor fått 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att studera våldets betydelse för välfärdsstaten och jämlikheten.

– Forskningen om välfärdsstater har en lång tradition. Den fick nytt liv med den danske sociologen Gösta Esping Andersson som klassificerade stater i kluster av ”välfärdsregimer”. Begreppet fokuserade på välfärdspolitikens organisering, uppbyggnad och effekter avseende i första hand arbete och samhällsstruktur. Det vi vill göra nu är att föra in våld som faktor i den här mixen, förklarar Sofia Strid, genusforskare vid Örebro universitet.

Hon menar att våldets betydelse har underskattats eller osynliggjorts av forskningen. Det gäller såväl samhällsvetenskapen som nutida genus- och könsforskning.

– Studier visar att vissa välfärdsregimer är mer kvinnovänliga och jämställda än andra. Men den forskningen tar inte hänsyn till våldet, vilket är ett av de mest påtagliga hindren för jämställdhet.

Vill minska våldet

Syftet med det tvärvetenskapliga projektet – där forskarkollegerna Dag Balkmar och Jeff Hearn ingår – är att försöka bidra till att våldet i samhället minskas. Projektet ska studera det Sofia Strid kallar våldsproduktionen i EU-länder.

Konkret handlar det om att hon strukturerar våldet i tre nivåer:

1. Mellanstatligt – till exempel krig

2. Inomstatligt – till exempel dödsstraff

3. Mellanmänskligt – till exempel våld i nära relationer och våldtäkt

– På de första två nivåerna är det alltså staten som ger upphov till våld genom den politik som förs. Den tredje nivån handlar om individers våld. Jag vill visa att dessa hänger ihop: en ökning på nivå ett samvarierar med en ökning på nivå två och så vidare.

Projektets fokus på våld skulle kunna fylla viktiga kunskapsluckor, menar Sofia Strid. Ett exempel är jämförelser mellan länder utifrån jämlikhetsperspektiv. Sverige hamnar ofta högt i rankingen, men om faktorer som mäns våld mot kvinnor och institutionaliserad rasism tas med i analysen kan betyget sannolikt försämras.

Myntar nytt begrepp

Tidigare har den här forskningen rört sig med begrepp som ”välfärdsregimer” och ”könsregimer” – samhällen som är patriarkala, där ojämlikheten baseras på kön. Sofia Strid och hennes kollegor myntar nu ett eget begrepp: ”våldsregimer”.

– Vår djärva hypotes är att genom att göra våld centralt i analysen av välfärdsregimer så kommer vi att kasta omkull hela forskningsfältet.

Text: Mattias Frödén