Fyrtio år med genusvetenskap: framfusiga doktorander, miljonregn och samhällsdebatt

– Vår verksamhet har en tydlig samhällsvetenskaplig profil. Tre nyckelord beskriver vår forskning: internationell, tvärvetenskaplig och samverkan. Vi arbetar med aktuella samhällsfrågor med civilsamhället, regionen, riksdagen och EU och jag anser att vi har kunnat påverka i många viktiga frågor, säger Liisa Husu, som leder genusvetenskapen vid Örebro universitet i dag.

Hon har sedan 80-talet undersökt genusfrågor inom vetenskap, akademi och teknik och anlitas ofta som nationell och internationell expert. 

– Generellt kan man säga att det återstår många utmaningar kring könsrelationer och jämställdhet på flera samhällsområden i Sverige och globalt, men  våra forskningsfrågor har tydligt kommit upp på agendan. Våld mot kvinnor var till exempel en icke-fråga för 40 år sedan men nu finns mäns våld mot kvinnor med i den svenska offentliga jämställdhetspolitiken samt uppmärksammas globalt, och det finns bred enighet om att det måste stoppas, säger Liisa Husu. 

Två framfusiga doktorander

Allt startade med de två doktoranderna Gun Hedlund och Anna Jónasdóttir på 1970-talet. 

– Vi var framfusiga och vi fick som vi ville, säger Anna Jónasdóttir, som då var doktorand i statskunskap vid Uppsala universitet, och timlärare i sociologi vid dåvarande Högskolan i Örebro.  

Gun Hedlund, även hon doktorand vid Uppsala universitet, jobbade som journalist i Örebro. De samlade ämnesansvariga inom sociologi, historia, litteraturvetenskap och statskunskap för att diskutera möjligheter att påbörja utbildning i kvinnovetenskap vid Högskolan i Örebro.   

– Det gav resultat och vi fick dra igång grundkursen Kvinnan i samhället 1978. Den gick på halvfart på kvällarna och hade yrkesarbetande och studiesugna deltagare, som lärde sig inte bara för jobbet utan även privat, säger Anna Jónasdóttir. 

Kvinnorörelsens andra våg

Det var på 1960-talet den andra vågen inom kvinnorörelsen tog fart. Protester mot strukturell ojämlikhet mellan könen och ett förlegat kvinnoideal kom på bred front i olika delar av världen. Kvinnoforskningen, i dag genusforskningen, växte fram ur denna rörelse med USA i täten. 

– I den nya kvinnoforskningen började kvinnor själva ställa frågorna. De nordiska länderna hade flera viktiga pionjärer i Sverige, främst i Göteborg och Uppsala, som vi bjöd in för att hålla offentliga föreläsningar, säger Anna Jónasdóttir.

I Örebro startades fler kurser och 1988 bildades Forum för kvinno- och jämställdhetsstudier (senare Kvinnovetenskapligt forum). Det startade i ett rum med en kaffekokare, en telefon och ett adressregister. Högskolan bidrog med pengar och ett par år senare fick Örebro som första högskola även medel från utbildningsdepartementet. 

Forum höll i flera kurser, en seminarieserie, en skriftserie, träffar med kvinnliga lärare och administratörer, och ett forskningsprogram med rubriken Kvinnor och män, makt och politik i förändring, som samlade forskare inom statskunskap, historia, sociologi, och senare socialt arbete. Forum gav även handledning och råd till lärare i andra ämnen som saknade genusvetenskaplig kompetens. 

Bingo med miljonregn

– När min pension närmade sig 2006 fick vi bingo. Jag fick helt enkelt skjuta på pensioneringen  i miljonregnet, säger Anna Jonasdottir, som många år senare fortfarande  är engagerad i verksamheten.   

Miljonregnet var beviljade medel  från Vetenskapsrådet. Tillsammans med Linköpings universitet fick de 20 miljoner för att under fem år bygga upp ett excellenscenter i genusvetenskap. Detta stöddes också med strategiska medel både från Örebro och Linköpings universitet. 

- Det var starten på det vi kallar GEXcel. Efter fem år utvärderades vi av Vetenskapsrådet med mycket positiva omdömen. Därefter fick vi tillsammans med Linköping ett nytt stort femårigt projekt om intersektionalitet. 2012 anslöt sig Karlstads universitet, berättar Jeff Hearn, seniorprofessor vid Örebro universitet som var med 2006 men då vid Linköpings universitet. 

En viktig del i GEXcel var det omfattande gästforskarprogrammet. Närmare 200 internationella och nationella forskare, både seniora och juniora samt doktorander har spenderat kortare eller längre forskningstid i Örebro eller Linköping. 

– GEXcel-gästforskare  kommer tillbaka även nu när programmet inte längre är i gång. Också andra internationella och svenska forskare söker sig hit varje år med egna medel och berikar vår forskningsmiljö, säger Liisa Husu. 

Attraktiv miljö för internationella forskare

Tre av dem, Marc Lafrance från Kanada, Zorana Antonijevic från Serbien och Anika Thym från Schweiz, är i Örebro just nu.

– Här finns en kultur med en öppen dialog, närhet till professorer och bra seminarieverksamhet. Vi har inte alls samma möjligheter vid mitt universitet, säger Zorana Antonijevic. 

– Utöver gästforskarprogrammet tog vi också initiativet till en internationell förening av genusforskningscentra, RINGS. Det har betytt mycket för forskningen, föreningen har växt och har i dag 60 institutionella medlemmar. RINGS leds av genusvetenskap i Örebro tillsammans med University of Western Cape, Sydafrika.  I dag handlar det dessutom om att stötta varandra, inte minst våra kollegor i Ungern, säger Jeff Hearn, som berättar att nätverket samlades så sent som i förra veckan under sin årliga konferens i Lissabon. 

Första doktoranden

De internationella nätverken växer och det gör även gruppen i Örebro. I dag finns, förutom Jeff Hearn, Liisa Husu och Anna Jónasdóttir, fyra doktorander i ämnet, tre anställda forskare och Sofia Strid, som är lektor samt Felicia Garcia som vikarierande lektor. Sofia Strid var först ut att disputera i genusvetenskap vid Örebro universitet. 

Dessutom har hon tillsammans med Lena Gunnarsson precis fått 3,5 miljoner kronor från forskningsrådet Forte för att studera sugardejting och och året innan fick hon med kollegor 3,6 miljoner från Vetenskapsrådet för att studera våldets betydelse för väldfärdstaten och jämlikheten.

– Genom åren har vi varit framgångsrika när det gäller externa forskningsmedel, både från flera svenska finansiärer samt från EU, säger Sofia Strid.

– Och vi ligger i forskningsfronten när det gäller genus i akademin, kärlek och makt, män och maskuliniteter och våld mot kvinnor. Vi har varit pionjärer på många sätt i Sverige och utöver, säger Liisa Husu.