Fyrtio år med genusvetenskap: framfusiga doktorander, miljonregn och samhällsdebatt

Sofia Strid, Liisa Husu och Anna Jónasdóttir

Sofia Strid, Liisa Husu och Anna Jónasdóttir

Det startade med två doktorander som visste vad de ville. Nu firar genusvetenskapen vid Örebro universitet 40 år och tillhör forskningsfronten när det gäller genus i akademin, kärlek och makt, män och maskuliniteter, och våld mot kvinnor.

 Vår verksamhet har en tydlig samhällsvetenskaplig profil. Tre nyckelord beskriver vår forskning: internationell, tvärvetenskaplig och samverkan. Vi arbetar med aktuella samhällsfrågor med civilsamhället, regionen, riksdagen och EU och jag anser att vi har kunnat påverka i många viktiga frågor, säger Liisa Husu, som leder genusvetenskapen vid Örebro universitet i dag.

Hon har sedan 80-talet undersökt genusfrågor inom vetenskap, akademi och teknik och anlitas ofta som nationell och internationell expert. 

 Generellt kan man säga att det återstår många utmaningar kring könsrelationer och jämställdhet på flera samhällsområden i Sverige och globalt, men  våra forskningsfrågor har tydligt kommit upp på agendan. Våld mot kvinnor var till exempel en icke-fråga för 40 år sedan men nu finns mäns våld mot kvinnor med i den svenska offentliga jämställdhetspolitiken samt uppmärksammas globalt, och det finns bred enighet om att det måste stoppas, säger Liisa Husu. 

Två framfusiga doktorander

Allt startade med de två doktoranderna Gun Hedlund och Anna Jónasdóttir på 1970-talet. 

 Vi var framfusiga och vi fick som vi ville, säger Anna Jónasdóttir, som då var doktorand i statskunskap vid Uppsala universitet, och timlärare i sociologi vid dåvarande Högskolan i Örebro.  

Gun Hedlund, även hon doktorand vid Uppsala universitet, jobbade som journalist i Örebro. De samlade ämnesansvariga inom sociologi, historia, litteraturvetenskap och statskunskap för att diskutera möjligheter att påbörja utbildning i kvinnovetenskap vid Högskolan i Örebro.   

 Det gav resultat och vi fick dra igång grundkursen Kvinnan i samhället 1978. Den gick på halvfart på kvällarna och hade yrkesarbetande och studiesugna deltagare, som lärde sig inte bara för jobbet utan även privat, säger Anna Jónasdóttir. 

Kvinnorörelsens andra våg

Det var på 1960-talet den andra vågen inom kvinnorörelsen tog fart. Protester mot strukturell ojämlikhet mellan könen och ett förlegat kvinnoideal kom på bred front i olika delar av världen. Kvinnoforskningen, i dag genusforskningen, växte fram ur denna rörelse med USA i täten. 

 I den nya kvinnoforskningen började kvinnor själva ställa frågorna. De nordiska länderna hade flera viktiga pionjärer i Sverige, främst i Göteborg och Uppsala, som vi bjöd in för att hålla offentliga föreläsningar, säger Anna Jónasdóttir.

I Örebro startades fler kurser och 1988 bildades Forum för kvinno- och jämställdhetsstudier (senare Kvinnovetenskapligt forum). Det startade i ett rum med en kaffekokare, en telefon och ett adressregister. Högskolan bidrog med pengar och ett par år senare fick Örebro som första högskola även medel från utbildningsdepartementet. 

Forum höll i flera kurser, en seminarieserie, en skriftserie, träffar med kvinnliga lärare och administratörer, och ett forskningsprogram med rubriken Kvinnor och män, makt och politik i förändring, som samlade forskare inom statskunskap, historia, sociologi, och senare socialt arbete. Forum gav även handledning och råd till lärare i andra ämnen som saknade genusvetenskaplig kompetens. 

Bingo med miljonregn

 När min pension närmade sig 2006 fick vi bingo. Jag fick helt enkelt skjuta på pensioneringen  i miljonregnet, säger Anna Jonasdottir, som många år senare fortfarande  är engagerad i verksamheten.   

Miljonregnet var beviljade medel  från Vetenskapsrådet. Tillsammans med Linköpings universitet fick de 20 miljoner för att under fem år bygga upp ett excellenscenter i genusvetenskap. Detta stöddes också med strategiska medel både från Örebro och Linköpings universitet. 

- Det var starten på det vi kallar GEXcel. Efter fem år utvärderades vi av Vetenskapsrådet med mycket positiva omdömen. Därefter fick vi tillsammans med Linköping ett nytt stort femårigt projekt om intersektionalitet. 2012 anslöt sig Karlstads universitet, berättar Jeff Hearn, seniorprofessor vid Örebro universitet som var med 2006 men då vid Linköpings universitet. 

En viktig del i GEXcel var det omfattande gästforskarprogrammet. Närmare 200 internationella och nationella forskare, både seniora och juniora samt doktorander har spenderat kortare eller längre forskningstid i Örebro eller Linköping. 

 GEXcel-gästforskare  kommer tillbaka även nu när programmet inte längre är i gång. Också andra internationella och svenska forskare söker sig hit varje år med egna medel och berikar vår forskningsmiljö, säger Liisa Husu. 

Attraktiv miljö för internationella forskare

Tre av dem, Marc Lafrance från Kanada, Zorana Antonijevic från Serbien och Anika Thym från Schweiz, är i Örebro just nu.

 Här finns en kultur med en öppen dialog, närhet till professorer och bra seminarieverksamhet. Vi har inte alls samma möjligheter vid mitt universitet, säger Zorana Antonijevic. 

 Utöver gästforskarprogrammet tog vi också initiativet till en internationell förening av genusforskningscentra, RINGS. Det har betytt mycket för forskningen, föreningen har växt och har i dag 60 institutionella medlemmar. RINGS leds av genusvetenskap i Örebro tillsammans med University of Western Cape, Sydafrika.  I dag handlar det dessutom om att stötta varandra, inte minst våra kollegor i Ungern, säger Jeff Hearn, som berättar att nätverket samlades så sent som i förra veckan under sin årliga konferens i Lissabon. 

Första doktoranden

De internationella nätverken växer och det gör även gruppen i Örebro. I dag finns, förutom Jeff Hearn, Liisa Husu och Anna Jónasdóttir, fyra doktorander i ämnet, tre anställda forskare och Sofia Strid, som är lektor samt Felicia Garcia som vikarierande lektor. Sofia Strid var först ut att disputera i genusvetenskap vid Örebro universitet. 

Dessutom har hon tillsammans med Lena Gunnarsson precis fått 3,5 miljoner kronor från forskningsrådet Forte för att studera sugardejtingoch och året innan fick hon med kollegor 3,6 miljoner från Vetenskapsrådet för att studera våldets betydelse för väldfärdstaten och jämlikheten.

 Genom åren har vi varit framgångsrika när det gäller externa forskningsmedel, både från flera svenska finansiärer samt från EU, säger Sofia Strid.

 Och vi ligger i forskningsfronten när det gäller genus i akademin, kärlek och makt, män och maskuliniteter och våld mot kvinnor. Vi har varit pionjärer på många sätt i Sverige och utöver, säger Liisa Husu.

Läs mer om genusvetenskap

Historia

1978 Första kursen Kvinnan i samhälletstartar

1980 En fortsättningskurs startade på B-nivå

1988 Forum för kvinno- och jämställdhetsstudier bildas

1990 Utbildningsdepartementet ger stöd till forumet

1992 Första kursen på forskarnivå Feministisk teori

1992 Forums skriftserie startar

1993 Forumet byter namn till Kvinnovetenskapligt forum

1993 Anordnar internationell konferens på Örebro slott med stöd av Forskningsrådsnämnden och Länsstyrelsen i Örebro.

1997 Kvinnomaktsutredningen – Anna Jónasdóttir är med i gruppen som jobbar med den och ytterligare fem Örebroforskare skriver rapporter

2001 Anna G. Jónasdóttir professor i kvinnovetenskap

2004 Kvinnovetenskap byter namn till genusvetenskap

2004 Kvinnovetenskaplig forum: nambyte till Centrum för feministiska samhällsstudier (CFS)

2007 GEXcel får 20 miljoner från Vetenskapsrådet 

2008 Kontrakt med Routledge för bokserien Routledge Advances in Feminist Studies and Intersectionality 

2010 Första disputation i genusvetenskap vid Örebro universitet, Sofia Strid

2011 Liisa Husu blir professor i genusvetenskap 

2011 GEXcel utvärderas av Vetenskapsrådet

2013 GenPORT: Gender and STI Portal, första EU-projekt, 247.000 Euros, Liisa Husu och Jeff Hearn  

2013 Första Vinnova-projektet, 3,5 miljoner kronor, Anne-Charlott Callerstig och Kristina Lindholm 

2013 Örebroforskare expert i EU:s nya jämställdhetsrapporter

2014 Internationella föreningen RINGS startar och har sitt första möte i Örebro

2015 EU Horisont2020-projekt GEDII – Gender Diversity Impact, 223.000 euros, Ulf Sandström

2016 Liisa Husu utses till vetenskaplig rådgivare för EWORA, föreningen av kvinnliga rektorer vid universitet och högskolor i Europa

2016 Dag Balkmar får 2,5 miljoner kronor från Vinnova för projekt om lastbilar med Volvo

2016 Örebrobidrag i EU-rapport om genusvåld

2017 Internationell konferens om män maskulinitet hålls i Örebro

2017 Projektet Transrights, Lissabon universitet och Europeiska forskningsrådet, svenska delprojekt, Jeff Hearn med Sam de Boise och Zara Saeidzadeh

2017 Sofia Strid får 3,6 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet Våldsregimer

2018 Sofia Strid och Lena Gunnarsson får 3,5 miljoner kronor från Forte