Granskar kriskommunikation efter Fukushima-katastrofen
Mats Eriksson, Helena Hansson-Nylund, Aki Siegel och Joel Rasmussen
I Fukushima är invånarna på väg tillbaka till sina hem, sju år efter katastrofen vid kärnkraftverket. Örebroforskare ska studera de japanska myndigheternas kriskommunikation, men också granska svenska fall.
– Tack vare de nya projekten kan vi ytterligare stärka vår roll som ett av norra Europas viktigaste lärosäten för forskning och utbildning inom i kriskommunikation, säger Mats Eriksson, medie- och kommunikationsforskare vid Örebro universitet och Centrum för kriskommunikation.
Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som beviljat ett forskningsanslag på fyra miljoner kronor till Örebro universitet för två tvärvetenskapliga forskningsprojekt om risk- och kriskommunikation efter kärnkraftsolyckor. Båda projekten är igång.
Återställa drabbade samhällen
Forskarna undersöker hur sanering efter kärnkraftsolyckor kan kommuniceras för att hjälpa till att återställa drabbade samhällen.
I området kring Fukushima evakuerades tiotusentals personer i samband med olyckan i kärnkraftverket 2011. I dag har återflyttningen inletts.
– Vi studerar de japanska myndigheternas kommunikation om saneringen av den radioaktiva kontamineringen och hur deras saneringskampanjer formulerats, berättar Helena Hansson-Nylund, forskare i retorik, som leder projektet Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka.
Erfarenhet av svenska kriser
Aki Siegel, forskningsassistent, genomförde hösten 2017 fältstudier i området kring kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi i Japan. Hon samlade in informationsmaterial och dokumenterade erfarenheter från japanska myndigheter och frivilligorganisationer, som nu ska analyseras.
I det andra projektet, Kommunikation och acceptans för myndigheters saneringsåtgärder, studerar medieforskarna Mats Eriksson och Joel Rasmussen betydelsen av acceptans och tilltro till myndigheters saneringsarbete efter kärntekniska och kemiska olyckor. Projektet analyserar bland annat erfarenheter från tidigare svenska kriser som lett till att människor utsatts för risker och evakuerats från sina bostäder.
– Frågan är vilken roll olika riktade kommunikationsinsatser haft, men också innehåll i massmedier och kommunikation i social medier. Och hur insatserna påverkat de drabbades acceptans för svenska myndigheters återställningsarbete, säger Mats Eriksson
Projektet är en del av ett forskningsprogram vid Lunds universitet om kärntekniska olyckor och sanering och ett samarbete med forskare i medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet, Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet och Institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin.