Henrik Larsson får bidrag från Hjärnfonden – adhd från vaggan till graven

Henrik Larsson.

Henrik Larsson från Örebro universitet får medel från Hjärnfonden för att ta reda på om barn med adhd löper större risk att utveckla andra sjukdomar i vuxen ålder. Med hjälp av världens största tvillingregister kommer data visa om det finns kopplingar mellan adhd och utvecklandet av åldrandets sjukdomar, skriver Hjärnfonden i ett pressmeddelande.

Hjärnfonden delar i början av juli ut 74.2 miljoner kronor till 110 svenska forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan stiftelsen grundades. Henrik Larsson, forskare i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet får en halv miljon för ett års forskningsstudier.

Tillsammans med sitt forskarteam kommer han undersöka om barn med adhd löper större risk att drabbas av psykiatriska eller somatiska sjukdomar när de blir äldre. Genom datakällor från nationella register och det svenska tvillingregistret ska han studera konsekvenserna av adhd hos personer i åldern 20 till 65 år.

Unik studie

– Det här är en unik studie på så vis att vi med hjälp av omfattande datakällor kan studera om barn med adhd löper större risk att drabbas av hälsoproblem när de blir äldre. Vi kommer se hur livsstilsförloppet påverkar hälsan hos personer med adhd, säger Henrik Larsson i ett pressmeddelande från Hjärnfonden.

Adhd är en funktionsnedsättning som inte alltid försvinner med åldern utan som upplevs som ett ihållande problem hela livet. Med bättre kunskaper om vilka framtida konsekvenser sjukdomen kan få finns det möjlighet att sätta in preventiva åtgärder och rekommendationer i tid.

Med hjälp av tvillingregistret går det även att tydliggöra betydelsen av genetiska och miljömässiga faktorer för risken att drabbas av andra sjukdomar vid adhd-diagnos.

110 ansökningar beviljades

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar vilka som får stiftelsens forskningsbidrag. Av årets totalt 284 ansökningar beviljades 110. 

Årets etablerade forskare och forskargrupper inom neurovetenskap som får forskningsbidrag kommer från nio svenska universitet. Av de 110 beviljade forskningsbidragen går 48 till Karolinska Institutet, 20 till Uppsala universitet, 15 till Göteborgs universitet, 6 till Linköpings universitet, 13 till Lunds universitet, 4 till Umeå universitet, 2 till KTH i Stockholm, 1 till Örebro universitet och 1 till Stockholms universitet.