Kontakt med anhöriga prioritet efter katastrofer
Efter naturkatastrofer är det en prioritet att hjälpa drabbade att komma i kontakt med anhöriga. Radion har också en särställning. Det visar Karin Hugelius i sin avhandling vid Örebro universitet. Hennes resultat används redan idag inom det FN-ledda nätverket för katastrofkommunikation.
– De sociala behoven gäller både överlevare i allmänhet och för sjukvårdspersonalen. Det var tydligt några dagar efter tyfonen Haiyan i Filippinerna 2013. Då det var längst kö till det tält där människor kunde ladda sina mobiler, även om det inte fanns mobilnät som fungerade. Mat- och sjukvårdsköerna var betydligt kortare, säger Karin Hugelius som arbetar som ambulanssjuksköterska vid Karlskoga lasarett och som konstaterar att det är viktigt att möjliggöra för människor att få kontakt i ett tidigt skede efter katastrofen.
Hon har specialstuderat effekterna av tyfonen Haiyan och avhandling visar att radion bidrog till återhämtningen efter katastrofen.
– Radio användes för att sprida information, råd och stöd till överlevande. Både informationen och den musik som spelades i radion bidrog till återhämtning enligt de överlevande som deltog i studien, berättar Karin Hugelius.
Andra behov hos sjukvårdspersonal
Hon har också tittat på hur den sjukvårdspersonal som fanns på plats när katastrofen slog till upplevde sin situation och hur deras hälsa påverkades.
– Sjukvårdspersonalen gav uttryck för delvis andra behov än övriga överlevande och det behöver vi lära oss mer om eftersom sjukvårdens funktion i samband med en katastrof är viktig. Sjukvårdspersonalen kände sig väldigt utsatta och ensamma i katastrofen, både personligt och professionellt.
Resultatet av Karin Hugelius studie har redan börjat användas, bland annat i ett nätverk för katastrofkommunikation som leds av FN och som vänder sig till hjälparbetare och journalister.
Utbilda i katastrofmedcin
Avhandlingen visar att det är viktigt att de som jobbar inom sjukvården både som individer och som organisation förbereder sig på rätt saker. I planeringen är det viktigt att ta hänsyn till både till fysiska sjukvårdsinsatser och psykosociala åtgärder.
– En rekommendation är att ha utbildningar i katastrofmedicin. Vi har det här i Region Örebro län för läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper. Där fokuserar vi inte bara på medicinska åtgärder eller organisationsfrågor utan tar även upp personliga förberedelser och stresshanteringsfrågor.
När väldigt många människor är i behov av hjälp, infrastrukturen svårt skadad och sjukvård hårt ansträngd går det inte att använda de vanliga metoderna inom sjukvården.
– Trots att katastrofer drabbat människan i alla tider vet vi fortfarande ganska lite om hur de påverkar vår hälsa och hur man ska göra för att hjälpa på bästa sätt när det väl händer, säger Karin Hugelius.