Många nya idéer när 80 forskare diskuterade mat och hälsa

Johan Schnürer och Robert Brummer.

Rektor Johan Schnürer och vicerektor Robert Brummer.

Skolmaten, äldres kost, hållbara mattransporter, robotik i matindustrin och ätbara vaccin. Det fanns många idéer om hur Örebro universitet kan bidra inom området mat och hälsa när över 80 forskare träffades på Club 700 igår.

– Vi vill generera många nya idéer och lägga grunden för nya samarbeten och forskningsprojekt. Därför valde vi att arrangera ett så kallat open space-möte, säger professor Robert Brummer.

Det är ett möte där deltagarna kommer med förslag och frågeställningar som sedan diskuteras i smågrupper. Den enda frågan som stod på agendan vid mötets start var: Hur kan Örebro universitet bidra till en god samhällsutveckling inom området mat och hälsa?

Professor Christina Öberg vid Handelshögskolan samlade forskare för att diskutera innovation och entreprenörskap kopplat till mat och hälsa.

Rektor Johan Schnürer har pekat ut just mat och hälsa som ett av sina tre fokusområden och vicerektor Robert Brummer leder satsningen där open space-mötet var ett första steg.

– Nu kommer vi gå vidare. Nästa steg blir workshops i mindre grupper för att kunna fördjupa de olika idéerna som kommit fram idag, säger Robert Brummer.

– Längre fram kommer universitetet ordna ett liknande möte med företag och offentlig sektor, som är viktiga samarbetspartners.

Dagen slutade i reflektion och flera forskare delade med sig. Professor Amy Loutfi, som forskar inom artificiell intelligens, konstaterade att teknik fått spela en viktig roll i diskussionerna men på många olika sätt: Teknik som interaktion. Teknik för att mäta. Teknik för att automatisera. Teknik för att förutsäga.

Vid slutet av dagen samlades forskarna framför väggen med de 30 olika frågeställningarna som kommit fram.

Universitetslektor Jenny Windahl lyfte att det var intressant att träffa forskare från vitt skilda ämnen. Professor Mikael Quennerstedt konstaterade att grundfrågan ofta var densamma men att forskningsfrågorna ändå skiljde sig åt beroende på forskarens hemvist.

– Det är som flodmetaforen. Vi simmar alla i livets flod men en del tittar på simmaren, andra på floden och den tredje undersöker på relationen mellan simmaren och floden. Därför ser vi på samma fråga ur olika perspektiv, sade Mikael Quennerstedt.

– Och det finns mycket vi kan åstadkomma om vi jobbar över ämnesgränserna, sammanfattade Robert Brummer.

Text och foto: Linda Harradine