Nätverk avgörande för högutbildade invandrare

Lisa salmonsson i Forumhuset

Lisa Salmonsson är en av författarna i en ny antologi om högutbildade invandrare.

Nätverk och personliga kontakter. Så ser dörren till den svenska arbetsmarknaden ut för högutbildade invandrare. – Vi måste inse att informella nätverk spelar en stor roll hos oss, säger Lisa Salmonsson vid Örebro universitet, en av författarna i en ny antologi.

Snabbspår är ett sätt att skapa snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända arbetssökande som har erfarenhet eller utbildning inom ett bristyrke. Det handlar om praktik, språkträning och utbildning.

Läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare, kock och lastbilsförare är exempel på några yrken med snabbspår.

Lisa Salmonsson disputerade 2014 och hennes bidrag till antologin Högutbildade invandrare i Sverige bygger på avhandlingen. I den undersökte hon vilka strategier som nyanlända läkare använde för att komma tillbaka till sina yrkesroller i det nya landet.

– Det fanns många informella strategier och många av de nyanlända läkare jag intervjuade var framgångsrika med att återskapa nätverk och använda sina kontakter som dörröppnare till arbetsmarknaden. Men det krävde mycket jobb att ersätta de gamla nätverken som gick förlorade vid migrationen.

Dåliga på att dela med oss

Idag har modellen med snabbspår formaliserat det som tidigare byggde på egna initiativ och drivkraft i väntan på en tidsödande validering av examen, konstaterar Lisa Salmonsson.

– Det är svårt för oss som är etablerade att förstå hur viktiga våra informella nätverk faktiskt är och hur dåliga vi är på att dela med oss av dem till nyanlända, säger Lisa Salmonsson.

Antologin Högutbildade invandrare i Sverige innehåller 14 bidrag från olika forskningsämnen. Att boken ges ut nu, våren innan valet, är mest en slump enligt Lisa Salmonsson, även om invandring och integration kan komma att bli en av sommarens och höstens stora valfrågor.

– Antologin kan absolut hjälpa till att nyansera debatten genom att visa att gruppen som vi lite slarvigt kallar ”invandrare” består av så många olika grupper. En hel del av dessa människor har dyra utbildningar, viktiga kunskaper och erfarenheter som det svenska samhället behöver.

Hjälp av redan etablerade

Systemet med snabbspår är ett konkret tecken på att det svenska samhället lärt av sin historia så att arbetsmarknadens behov kan tillgodoses samtidigt som många migranter slipper vänta i onödan på att få börja arbeta igen. Idag underlättas också integrationsarbetet eftersom det finns etablerade läkare med ursprung i till exempel Syrien och Irak inom svensk sjukvård.

– Snabbspåret gör också processen mer jämlik eftersom integrationen inte enbart står och faller med de nyanländas individuella drivkraft, eller enskilda etablerades möjlighet och vilja att hjälpa.

Vid sidan av arbetet som universitetslektor är Lisa Salmonsson ordförande för IMER-förbundet, ett forum där forskare, lärare, studenter och praktiker med olika bakgrund utbyter idéer och erfarenheter inom fältet för internationell migration och etniska relationer.

Text och foto: Maria Elisson