Ny forskningsstudie om IBS söker deltagare

Örebroforskare Fernanda Roca, Robert Brummer, Julia König

Örebroforskarna Fernanda Roca, Robert Brummer, Julia König

Vissa blir bättre med probiotika – andra svarar inte på behandlingen. Nu vill forskare ta reda på varför. De söker 75 deltagare som lider av IBS, irriterad tarm, till en ny studie.

– Vi tror att tarmbarriären spelar en viktig roll och vi vill se om vi kan påverka den med probiotika – något som redan gjorts i djurstudier, säger Robert Brummer, överläkare och professor vid Örebro universitet, som håller i studien tillsammans med forskarna Julia König och Fernanda Roca. 

Tarmen tar upp näringsämnen och vatten i kroppen och samtidigt bildar den en barriär som skyddar oss mot skadliga ämnen. En svag barriär släpper igenom skadliga ämnen och det är associerat med flera sjukdomar som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, IBD och glutenintolerans.

– Det gäller även IBS. Ungefär 40 procent av dem som lider av IBS med främst diarré har en svagare tarmbarriär, säger Julia König.

Vissa blir bättre - andra inte

Flera tidigare studier har visat att probiotika kan vara till hjälp för patienter. De får mindre symptom som diarré och magsmärta. Men det hjälper inte alla och forskarna vet inte vad det är som gör att vissa blir bättre.

– Vi vill undersöka de bakomliggande mekanismerna och en tänkbar orsak är att probiotikan stärker tarmbarriären, säger Fernanda Roca.

I studien testas två olika probiotika. 75 deltagare delas in i tre grupper. Två får två olika probiotika och en grupp får placebo. Varken forskare eller deltagare vet vem som får vad.

Studien pågår i nio veckor och deltagarna äter probiotika under sex veckor. De får lämna saliv, urin, avföring, och blodprov. 

– Vi kommer mäta inflammation och barriärfunktion men även stressnivåer. Barriären, stress och IBS hänger ihop. Utöver probiotikan ska alla leva som vanligt, säger Julia König.

Läs mer om du är intresserad av att vara med i studien

Text och foto: Linda Harradine

Studien består av ett screeningsbesök och ytterligare fyra besök för provtagning av saliv, blod, urin och avföring på Campus USÖ, som ligger vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien sträcker sig över nio veckor och deltagarna äter probiotika eller placebo under sex veckor. Probiotika är levande bakteriekulturer som kan medföra hälsofrämjande effekter – och finns även i olika livsmedel och kosttillskott.

Deltagarna får inte ha eller tidigare haft någon annan gastrointerstinal sjukdom som till exempel IBD. De får inte använda eller nyligen ha använt antidepressiva läkemedel eller kontinuerligt ta icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel som ipren och diklofenak. De får inte heller vara gravida eller amma.

Efter genomförd studie får deltagarna 2000 kronor.