Ökad handlingskraft genom en regeringsnära utvecklingsmiljö

Katarina Wetter Edman

Katarina Wetter Edman har tillsammans med kollegorna från Karlstads universitet tagit fram rapporten ”Politisk handlingskraft i en regeringsnära utvecklingsmiljö” som Tillitsdelegationen lämnar till regeringen i dag.

En utvecklingsmiljö för att testa verktyg och metoder för hur komplexa samhällsutmaningar som spänner över flera sektorer kan lösas, till exempel minska ungdomsbrottsligheten, öka punktlighet på våra järnvägar eller se till att livsviktiga läkemedel inte saknas på landets apotek. Det är en idé som utvecklas i en ny rapport av forskare från Karlstads universitet och Örebro universitet – en rapport som tydligt påverkat det förslag som Tillitsdelegationen lämnar till regeringen idag.

Integration av nyanlända, tågens punktlighet, tillgång till läkemedel på landets apotek och minskad brottslighet. Det är några exempel på samhällsutmaningar, där flera myndigheter och departement har ansvaret för att finna lösningar. När många aktörer är inblandade finns även risk för att frågor hamnar mellan stolarna och resurser inte alltid fungerar väl tillsammans. Lösningen kan vara en utvecklingsmiljö nära regeringen, ett labb där verktyg och metoder kan testas på en neutral arena där alla perspektiv kommer med, menar forskarna Johan Quist och Martin Fransson vid Karlstads universitet och Katarina Wetter Edman vid Örebro universitet. De har under ett år haft uppdrag som forskningsledare i Tillitsdelegationen och arbetat med utgångspunkt i designmetodik och systemsyn.

Nu är rapporten ”Politisk handlingskraft i en regeringsnära utvecklingsmiljö” klar och under torsdagen publiceras den samtidigt som Tillitsdelegationens betänkande lämnas över till civilminister Lena Micko.

– Att arbeta nära och tillsammans med forskare är något det svenska utredningsväsendet kan utveckla. I det här arbetet har vi lyckats väl och det ger många vinster, säger Christina Forsberg, ordförande i Tillitsdelegationen, tillika generaldirektör för CSN.

Idén om utvecklingsmiljöer, labb eller olika typer av ”insatsstyrkor” är egentligen inte ny och flera länder har redan etablerat liknande strukturer. Rapporten innehåller en kunskapsöversyn, en analys av Regeringskansliets och myndigheternas arbetssätt samt en utvecklad idé om en regeringsnära utvecklingsmiljö.

– Vi har under ett drygt år arbetat med tankarna i rapporten och det känns extra roligt att våra forskningsresultat har lämnat ett tydligt avtryck i Tillitsdelegationens förslag. En utvecklingsmiljö nära regeringen kan öka handlingskraften, motverka ”stuprörsförvaltningen” samt öka samordningskraften hos såväl Regeringskansliet som de olika myndigheterna. Tanken är att respektive aktör behåller sitt ansvarsområde och mandat, men möts på en neutral arena för att samarbeta och utveckla ny kompetens, säger Johan Quist, forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning och docent i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

Forskarna Johan Quist och Martin Fransson

Forskarna Johan Quist och Martin Fransson arbetar vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet. Foto: Öyvind Lund

Rapporten innehåller även en genomgång av praktiska försök vid olika myndigheter samt en kartläggning av vilka förmågor som finns i befintliga svenska designdrivna utvecklingsmiljöer, till exempel Experio Lab Sverige, Reglab, Förnyelselabbet och olika innovationsplattformar.

– Sverige har till skillnad från flera av de internationella exemplen en stark infrastruktur av utvecklingsmiljöer med designkompetens. Dessa finns såväl inom olika sakområden som på regional och kommunal nivå, men som vi påtalar i rapporten saknar vi den övergripande, nationella nivån, säger Katarina Wetter Edman, designforskare på Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Text: Karlstads universitet