Örebro universitet leder internationellt projekt om hantering av digital finansiell information

Porträtt på Magnus Kristoffersson.

Magnus Kristoffersson.

Hur finansiell information rapporteras, lagras och används är en stor utmaning i ett alltmer digitaliserat samhälle. Nu ska forskare från sex länder undersöka hur processen kan effektiviseras och hur risken för misstag och fusk kan minska. Projektet, som leds av Örebro universitet, har för initieringsskedet fått anslag från Riksbankens jubileumsfond.

– Själva idén är att minska den administrativa bördan för företag med löpande bokföring och framtagande av årsredovisningar och minska både risken för misstag och uppsåtligt fusk, säger Magnus Kristoffersson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Tanken är att projektet ska bygga på en modell där företag som idag lämnar externa finansiella rapporter, ska lämna sina data till ett informationsnav. Olika intressenter – banker, leverantörer och myndigheter – får då tillgång till informationen och kan anpassa användningen utifrån de egna behoven.

– Vi ska bygga ett testsystem i laboratoriemiljö och undersöka vilka möjligheter och risker en sådan lösning kan innebära. Målet är ett konkret förslag på hur vi kan hantera ökad digitalisering av finansiell information, säger han.

En av teknikerna som forskarna ska utvärdera är så kallad distribuerad databasteknik (Distributed Ledger Technology, DLT) – en teknik där information, exempelvis över transaktioner, lagras som många kopior i ett nätverk av datorer istället för i ett enda centraliserat system.

Bas i rättsvetenskap

Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och samlar tjugo forskare från sex länder: Sverige, Belgien, England, Frankrike, Finland och Japan. Ett samarbete med DigiTax Center vid University of Antwerp har också inletts.

Forskarna ska bland annat undersöka hur teknologin påverkar rättssystemet, den personliga integriteten och hur människor uppfattar den ökade digitaliseringen. Vidare ska de undersöka hur verktyg för användandet av information kan utvecklas och inte minst hur utvecklingen ska styras för att uppnå en hög grad av hållbarhet.

– Vi har idag forskare inom rättsvetenskap, företagsekonomi, informatik, datavetenskap och psykologi som deltar i projektet för att vi ska kunna svara på de olika frågeställningarna. Vi hoppas på att knyta till oss ytterligare kompetenser inom det närmaste året, säger Magnus Kristoffersson.

En annan viktig forskningsfråga är vem ska äga och kontrollera den finansiella informationen.

– Det finns inget givet svar på den frågan i dagsläget. I slutändan handlar det om ekonomisk rättvisa och hållbar utveckling. Den som äger ekonomisk information får ett ekonomiskt övertag.

Text: Jasenka Dobric
Foto: Linda Harradine

Inom ramen för forskningsprojektet FIRE - Financial Information Retrieval Ecosystem kommer en internationell tvärvetenskaplig konferens att hållas i Örebro hösten 2022.