Örebroforskare har kartlagt risken att dö i njursjukdomen IgA-nefropati

Jonas F Ludvigsson och Simon Jarrick.

Världens främsta njurtidskrift, Journal of the American Society of Nephrology, publicerar Jonas F Ludvigssons och Simon Jarricks studie.

Den kroniska njurinflammationen, IgA-nefropati, medför en ökad risk att dö. Men den ökade dödligheten finns enbart hos personer med grav njursvikt, och inte hos dem med lindrigare IgA-nefropati. Det visar en studie av Örebroforskarna Simon Jarrick och Jonas F Ludvigsson, som i dag publiceras i världens främsta njurtidskrift Journal of the American Society of Nephrology.

Läs artikeln: Mortality in IgA Nephropathy: A Nationwide Population-Based Cohort Study

– Det är viktigt att veta hur prognosen ser ut för att bestämma vilken behandling vi ska sätta in. Dessutom tror vi att patienter med IgA-nefropati vill ha kunskap om sjukdomens långtidsprognos, säger Simon Jarrick, barnläkare och doktorand vid Örebro universitet. 

– Forskningen är också en viktig utgångspunkt för andra forskare som försöker utveckla nya behandlingsmetoder.

Simon Jarrick har tillsammans med forskare från Örebro universitet och Karolinska Institutetföljt över 3 600 patienter med IgA-nefropati från hela Sverige genom att länka registerdata.

Simon Jarrick.

Simon Jarrick.

Lever sex år kortare än medelsvensken

– Det är en sjukdom som ofta debuterar tidigt. Den typiska åldern att insjukna är 35 år. Den klassiska bilden är en patient med synligt blod i urinen i anslutning till en halsinfektion, men andra saknar symtom och upptäcks på grund av urinprovsscreening, till exempel vid högt blodtryck, säger Simon Jarrick. 

Sjukdomen utvecklas olika hos olika patienter. En grupp blir inte sämre över tid. För andra blir njurfunktionen gradvis sämre. För en liten grupp kan det gå snabbt.

– På sikt utvecklar uppemot 30–40 procent grav njursvikt där de inte längre klarar sig med egna njurar, utan behöver dialys eller transplantation. Men det kan alltså ta lång tid – 10 år eller till och med 30 eller 40 år, säger Simon Jarrick.

– Det är i den här gruppen vi kan se att dödligheten ökar. I genomsnitt levde IgA-nefropati-patienterna sex år kortare än medelsvensken, säger Simon Jarrick.

Jonas F Ludvigsson.

Jonas F Ludvigsson.

En unik studie på flera sätt

Under de i genomsnitt 13,6 år som patienterna följdes, avled 1,1 procent av IgA-nefropati-patienterna, vilket kan jämföras med 0,7 procent av de friska kontrollpersonerna. Med hänsyn tagen till andra faktorer som kan påverka dödligheten motsvarar det en 53-procentigt ökad risk att dö. 

– Det är svåra siffror att ta till sig och svårt att göra tydligt. Men det kan vara betryggande att veta att patienter som har låg risk att utveckla grav njursvikt har goda chanser att leva lika länge som människor som inte har sjukdomen, säger Simon Jarrick. 

Det är en unik studie på flera sätt. Svenska register gör det möjligt att följa tusentals människor över tid, och ta hänsyn till ett stort antal faktorer. 

Ta hänsyn till livsstil och genetiska faktorer

– Inte minst är jag glad över att vi kunnat jämföra IgA-nefropati-patienter med deras syskon, och deras make/maka, säger Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid Örebro universitet. 

– Det gör det möjligt att ta hänsyn till livsstil och vissa genetiska faktorer när forskare studerar dödligheten vid IgA-nefropati. Att kunna göra den typen av jämförelser är unikt för de nordiska länderna, säger Jonas F Ludvigsson.

Forskarna tittade också på dödsorsaker vid IgA-nefropati.

– Den vanligaste enskilda dödsorsaken var, liksom hos befolkningen i stort, hjärt-kärl-sjukdom, men lika många dödsfall sågs från gruppen ”övriga sjukdomar” där till exempel infektioner och olycksfall ingår, där vi också såg den största procentuella riskökningen, säger Simon Jarrick. 

Däremot kunde de inte se någon ökad dödlighet i cancer.

– Vårt mål är att öka förståelsen för njursjukdomar, säger Jonas F Ludvigsson.

Foto: Jesper Eriksson