Över 30 miljoner kronor till Örebroforskning från KK-stiftelsen

Örebro universitet beviljades flest projekt av KK-stiftelsen inom det så kallade HÖG-programmet, hela sju stycken. Alla projekten rör människors hälsa – nya behandlingar för hjärtkärlsjukdomar, hantering av farliga kemikalier och nya vaccin mot hepatit.

Två forskningsmiljöer Cardiovascular Research Centre, CVRC, och Människa-Teknik-Miljö, MTM, fick tre projekt var. Forskningsmiljön Inflammatory Response and Infection Susceptibilty Centre, IRISC, fick ett projekt och medverkar i ett annat.

I alla projekt medverkar minst två företag och bidrar med utrustning, tid eller finansiering till samma värde som KK-stiftelsen - vilket betyder att forskningen allt som allt omsätter nästan 60 miljoner kronor. 

Nya behandlingar för hjärtkärlsjukdom och cancer

Nya behandlingar för hjärtkärlsjukdom och cancer – med den gemensamma faktorn molekylen IL-1. Det har Karin Franzén fått 4,8 miljoner kronor för att undersöka.

Tidigare studier har visat att det finns förhöjda nivåer av molekylen IL-1 vid utveckling av åderförfettning och därmed hjärtinfarkt och stroke. IL-1 har också kopplats till olika typer av cancer.

– Vi ska studera inflammationsmarkörer i modellsystem för åderförfettning men även cancer och undersöka möjligheten till utveckling av nya mediciner med fokus på IL-1-signaleringsvägen, säger Karin Franzén, som samarbetar med Geena Paramel, som tidigare fått ytterligare 2 miljoner kronor.

I projektet ingår företagen BioReperia AB, Cantargia AB, Lipum AB och Thermo Fisher Scientific AB. Forskarna har också ett samarbete med National Hellenic Research Foundation i Aten, Grekland.

Karin Franzén, Ashok Kumawat och Cecilia Bergh.

Karin Franzén, Ashok Kumawat och Cecilia Bergh tillhör alla tre Cardiovascular Research Centre, CVRC.

Nya behandlingar och tydliga kostråd för kärlkramp i benen

Även Ashok Kumawat har fått medel, 4 miljoner kronor, för att undersöka åderförfettning – men kopplat till kärlkramp i benen. Forskningen handlar om immunförsvaret i kombination med tarmfloran med fokus på Trimetylamin N-oxid, TMAO och deras betydelse för utveckling av åderförfettning.

TMAO är en molekyl som produceras vid nedbrytning av framför allt animaliska produkter som rött kött. Tidigare studier har indikerat att högre halter av TMAO i tarmfloran är kopplat till utveckling av åderförfettning.

Ashok Kumawat, som är forskare i biomedicin, ska undersöka om förändringar i TMAO-nivåer och sammansättningen i tarmfloran är förknippade med inflammation hos patienter med kärlkramp i benen. Tidigare studier har visat att inflammation har en central betydelse för utveckling av åderförfettning.

Målet är nya behandlingar och tydliga kostråd. I projektet ingår företagen Perimed, TATAA Biocenter, Cellevate tillsammans med Universitetssjukhuset i Örebro. 

Havre och blåbär för att förebygga hjärtkärlsjukdom

Kan en dryck med havre och blåbär förebygga och motverka hjärtkärlsjukdom? Det ska Örebroforskaren Cecilia Bergh undersöka.

– Vi har redan sett att torkade blåbär i kosten efter en hjärtinfarkt leder till lägre kolesterolnivåer. Även havre har en erkänd kolesterolsänkande effekt, säger Cecilia Bergh, forskare i medicin, som fått 3,5 miljoner kronor från KK-stiftelsen.

Nu ska hon utvärdera effekterna av blåbär och havre på kolesterolnivåer, inflammation och fysisk prestationsförmåga i en studie med 900 patienter.

– En dryck helt utan biverkningar kan vara ett komplement till behandlingen för hjärtpatienter men skulle också kunna användas förebyggande, säger Cecilia Bergh.

I projektet ingår företagen Glucanova och Immun. Forskarna samarbetar med Chalmers tekniska högskola, Universitetssjukhuset i Örebro, Skånes universitetssjukhus, Norrlands universitetssjukhus och Västmanlands sjukhus.

Luftburna kemikalier i bilar

Maria Larsson, forskare i kemi, har fått 4,8 miljoner kronor för att undersöka vilka luftburna kemikalier som finns inne i bilar. Hon ska ta fram nya screening- och effektbaserade analysmetoder, som inte bara kan fånga upp ett ämne i taget – utan flera för att få en helhetsbild. Metoderna går att använda i andra inomhusmiljöer som kontor och hem men också utomhus.

– Det finns kemikalier överallt och vi vet inte vilka effekter de har på vår hälsa. Vi vill underlätta för företag att använda material som är säkra, utan kemikalier som är giftiga för människa och miljö, säger Maria Larsson, som även fått forskningsmedel från Formas nyligen.

I projektet ingår företagen Volvo Cars, Polestar och Eurofins Pegasuslab. 

Övervaka PFAS-ämnen

Idag finns över 4 700 så kallade PFAS-ämnen på marknaden. De är farliga för både människa och miljö men bara 11 stycken övervakas i dricksvatten i Sverige och endast ett ämne när det gäller mark och grundvatten. Detta trots det finns kända fall då PFAS-ämnen läckt ut i grundvattnet och dricksvattentäkter från till exempel användning av brandskum.

Leo Yeung har tillsammans med Ingrid Ericson Jogsten, båda forskare i kemi, fått 4,8 miljoner kronor för att göra det möjligt att övervaka fler PFAS-ämnen och ta fram säkra och kosteffektiva metoder för att rena vatten och hantera avfall.

I projektet ingår företagen Fortum, Eurofins, Synlab Analytics & Services, Flexiclean och Umeå universitet.

Undersöka nanopartiklar vid 3D-printning

Örebroforskare ska undersöka om nanopartiklar, som bildas när företag använder 3D-printning för att skriva ut produkter, är farliga för människors hälsa.

Magnus Engwall, professor i biologi vid MTM, leder projektet tillsammans med professor Eva Särndahl vid IRISC, som undersöker inflammation och gränsvärden för säkra nivåer av partiklar i luften. Dessutom medverkar forskare inom maskinteknik som utvecklar 3D-printningstekniken.

Målet är att skapa rätt förutsättningar för en säker arbetsmiljö för den nya tekniken. I projektet medverkar företagen Amexci och Absolent. I projektet ingår också Region Örebro län och Alfred Nobel Science Park.

Magnus Engwall, Ingrid Ericson Jogsten, Leo Yeung och Maria Larsson.

Uppifrån: Magnus Engwall, Ingrid Ericson Jogsten, Leo Yeung och Maria Larsson.

Nya vaccin mot hepatit

Magnus Johansson har fått 4,8 miljoner kronor för att utveckla nya vaccin mot hepatit B, hepatit D och hepatit C.

Miljontals människor drabbas varje år av dessa sjukdomar och får kroniska besvär. Trots att alla tre skadar levern krävs olika sorters vaccin och behandling.

– Vi ska utveckla ett terapeutiskt vaccin för att behandla patienter som drabbats av kronisk hepatit. Vaccinet ska aktivera immunförsvaret genom att leverera delar av hepatitvirus till specifika celler, säger Magnus Johansson.

Han är expert på flavivirus, som fungerar som en bärare av vaccinet – flaviviruset kan helt enkelt transportera vaccinet till rätt cell.

I projektet ingår Svenska Vaccinfabriken, AQPS och Adlego Biomedical och forskare vid Karolinska institutet.

Text och foto: Linda Harradine

Magnus Johansson.

Magnus Johansson