Pär Österholm ny ledamot i Finanspolitiska rådet

Pär Österholm

Regeringen har utsett Örebroprofessorn Pär Österholm till ledamot i Finanspolitiska rådet.

-Finanspolitiska rådet är en av få institutioner som gör en ingående granskning av finanspolitiken, och jag vill bidra till det arbetet, säger han.

Pär Österholm är professor i nationalekonomi. Innan han började på Örebro universitet så arbetade han på Konjunkturinstitutet och Riksbanken.

–  Min förhoppning är att mina erfarenheter av att analysera ekonomisk politik kommer att vara nyttiga för uppdraget i Finanspolitiska rådet, säger han.

För tillväxten på sikt

Finanspolitiska rådet är en myndighet med uppdrag att göra en oberoende bedömning om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser och de budgetpolitiska målen, i synnerhet överskottsmålet och utgiftstaket. Rådet, som består av sex ledamöter, ska också granska om finanspolitiken är i linje med konjunkturutvecklingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning.

Pär Österholm forskar bland annat om prognoser och penningpolitik. Ett aktuellt projekt rör den okonventionella penningpolitikens effekter på räntemarknaden.

– Riksbanken har hållit reporäntan låg länge nu och även köpt stora mängder statsobligationer för att göra penningpolitiken mer expansiv. Vi har i vår forskning funnit att dessa statsobligationsköp har haft effekter även på andra obligationsräntor, något som rimligtvis har bidragit till en bättre utveckling i svensk ekonomi än vad som annars skulle ha varit fallet, säger han.

Stor risk i nästa lågkonjunktur

Pär Österholm pekar på att det finns en påtaglig risk med att nästa lågkonjunktur kommer inom en inte alltför avlägsen framtid. Eftersom reporäntan då redan kommer att vara låg och Riksbanken äger en stor andel av den svenska statsobligationsstocken kommer Riksbankens möjligheter att bedriva en expansiv penningpolitik att vara begränsade.

– Finanspolitiken behöver då spela en större roll än normalt i stabiliseringspolitiken. Hur samspelet mellan penning- och finanspolitik ska se ut i den miljön är en viktig fråga och behöver diskuteras, säger Pär Österholm.