This page in English

Rektorsblogg: Universitetsliv i Coronans tidevarv

Rektor Johan Schnürer framför några gröna träd.

Vårt universitet kunde mycket snabbt ställa om till hemarbete och digital undervisning. Campus blev väldigt tomt och tyst och vi umgås nästan bara virtuellt. Det är lätt att få känslan att det normala universitetslivet helt stannat av. Så är det nu lyckligtvis inte. Undervisningen hittar nya digitala former och både lärare och studenter verkar ha klarat övergången på ett mycket bra sätt. Just nu sker också många andra positiva saker:

Grants office rapporterar att våra forskare har skickat in rekordmånga ansökningar till Forskningsråd, EU och stiftelser. Glädjande och helt i linje med universitets strategiska mål. Gissningsvis beror ökningen på att forskarna har mer tid när resandet minskar. Man kan också anta att de berömda ”manuskripten i byrålådan” nu faktiskt skrivs klart och skickas in.

Vissa forskningsprojekt får det däremot svårare, t ex när patientstudier omöjliggörs på grund av smittorisk, eller datainsamling som kräver resande inte går att genomföra. Universitetet måste här vara särskilt uppmärksamt på situationen för våra utländska doktorander och post docs.

Rektors forskarråd – med blandning av nya och gamla ledamöter – har haft sitt första möte för året.  Engagemanget i presentationer och diskussioner – denna gång digitala – bådar gott för framtiden. Vi kan också glädjas åt att KK-stiftelsen nyligen beviljat ett stort anslag till professor Eva Särndahl och medarbetare för inflammationsforskningsprojektet X-Hide.  Ett viktigt steg i universitetets uppbyggnad av långsiktig samverkan med Life Science-industrin. Forskningsprofilen X-Hide kommer också att kunna ge betydelsefulla bidrag till våra strategiska satsningar på både åldrandeforskning och fokusområdet Mat och Hälsa. Forskningsprofilen Enforce, under ledning av professor Magnus Engwall och kollegor, har just fått en mycket positiv halvtidsutvärdering från KK-stiftelsens bedömargrupp. Enforce samverkar med företag inom miljöområdet och bidrar mycket aktivt till universitetets hållbarhetsprofilering.

Universitetets styrelse har fått två nya externa ledamöter, professor Sari Ponzer (KI) och generalsekreterare Cissi Askwall (Vetenskap och allmänhet). Detta innebär en tydlig förstärkning med akademisk kompetens och forskningskommunikation i styrelsen. De tre lärarrepresentanterna är också nya och jag ser fram emot deras bidrag till styrelsearbetet. Avgående, tillträdande och kvarvarande externa ledamöter har alla uttryckt hur stolta man är över att vara en del av Örebro universitet och dess positiva utveckling.

Vår nya Innovationsarena tar nu form som ”Hubben” och ”Labbet”, två långtidstemporära byggnader mellan parkeringen och restaurang Krakas. Invigning beräknas till slutet av augusti.  Här samlar vi vårt innovationsstöd tillsammans med spinn-off företag från forskningen och aktiviteter som Social Impact Lab och AI Impact Lab. Här kommer också Student Impact Lab att kunna ta till vara innovationskraften hos våra studenter, gärna som projektteam från olika utbildningar. Gissningsvis kommer i början mycket att handla om samhällets hållbarhet i relation till corona-utbrottet. Det därför extra värdefullt att Högskolepedagogiskt centrum nu i höst öppnar för våra lärare att gå kursen ”Hållbar utveckling i utbildning”. Den tar det breda perspektivet på hållbarhetens miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensioner. Det som nu sker i viruspandemins spår illustrerar tydligt några av utmaningarna.

Alla bedömningar pekar nämligen på att samhället kommer att behöva hantera corona-viruset under mycket lång tid framöver. Viruset kommer knappast att magiskt bara försvinna utan vi får finna uthålliga sätt leva med det – och förhoppningsvis sedan överlista det.

Som universitet bygger vi broar till framtiden genom vår forskning och utbildning. Regering och riksdag avsätter därför just nu extra resurser till fler reguljära utbildningsplatser och till tekniskt och naturvetenskapligt basår. Vi får också medel för kompetensutveckling av personer som förlorat sina arbeten som ett resultat av corona-situationen.

Universitetet skall givetvis svara upp mot politiker och medborgares förväntningar och även på andra sätt bidra till att samhället kan komma tillbaks till ett mer normalt läge. Två av våra professorer, nationalekonomen Lars Hultkrantz och AI-specialisten Amy Loutfi, ingår därför i Omstartskommissionen som skall ge vetenskapligt baserade råd till politikerna om hur Sverige skall komma igång igen när den mest akuta coronafasen avstannat.

Min bedömning är att Folkhälsomyndigheten inför hösten kommer att lätta på restriktionerna för högre utbildning. Jag har därför fattat beslut om att universitet stegvis skall återgå till campusundervisning vid höstterminens start. För att ge de nya studenterna en så bra introduktion till universitetslivet som möjligt så kommer deras närvaro på campus att prioriteras.

Universitetsledningen följer mycket noga corona-utvecklingen och har en löpande dialog med expertis inom virologi, smittskydd och epidemiologi. Blir inte Folkhälsomyndighetens rekommendationer det vi idag tror får vi naturligtvis ha en beredskap att fortsätta med digital undervisning.

Men – jag ser då verkligen fram emot en tid med ett mer normalt universitetsliv. En tid där spontana mötena mellan kollegor och studenter inspirerar till framtidens forskningsprojekt och spännande nya kurser. Sen är det ju faktiskt också väldigt trevligt att träffas i verkliga livet – istället för att som nu nästan bara få möta sina medmänniskor som ”zoomisar”.